Resultat i rapport 1 och 2
I detta kapitel presenteras resultaten av de två artiklar som utgör denna Kappa. Kapitlet är organiserat i två avsnitt baserat på varje uppsats och varje avsnitt innehåller uppsatsernas sammanfattningar och ett förtydligande av hur varje uppsats relaterar till de fem huvudämnena i enlighet med denna forskningsmodell som visas i figur 2. Slutligen ges en kort sammanfattning av uppsatsen.
Uppsats 1
Titel: Yrket Enterprise Architect: En litteraturstudie
Författarna: Terese Besker och Rolf Olsson
Övervakare: Kalevi Pessi
Publicering: Ingen publicering (ännu)
Sammanfattningen av detta dokument lyder:
Syftet med denna uppsats är att bidra till en kartläggning av och förståelse för hur forskare beskriver enterprisearkitekten som profession. Dessutom, hur forskare beskriver de frågor som är relaterade till yrket och vilken typ av ämnen som tillhandahålls för diskussion i förhållande till Enterprise Architect som yrke.
Metoden som används i denna litteraturstudie baseras på att studera tillgängliga publikationer i allmänhet men också att studera "Basket of Eight within" i Association of Information Systems (AIS) senior Scholars tidskrifter. För varje identifierad publikation analyserades fem ämnen rörande enterprisearkitekt som yrke; rollen, kompetensen, ansvaret/befogenheten/auktorisationen, pro/reaktivitetsmetoden och tankesättet. Andra kriterier för analys av publikationerna är tidsfördelning, typ av publikationer och domäntillhörighet.
Resultatet av denna undersökning visar att även om en hel del forskning har gjorts inom enterprisearkitektur området, pekar denna analys på att inte mycket har skrivits om enterprisearkitekten som yrke. Denna studie visar på en nödvändighet för vidare forskning inom området Enterprise Architect som profession. Genom detta lärande uppmuntrar vi till en öppning för vidare forskning.
—————————————————————————————————————————————-
Paper 1 är resultatet av en inledande litteraturstudie med syfte att studera hur forskare beskriver enterprisearkitekt som profession. Studien som beskrivs i detta paper bygger på en inventering av den befintliga akademiska litteraturen inom enterprisearkitekt yrkets arbetsfält. Resultatet kartläggs och presenteras i olika grupperingar och kontexter. De fem undersökta ämnena i uppsatsen baseras på den forskningsmodell som beskrivs i figur 10.
| Forskningsämnen i Paper 1 | Ny titel i Paper 2 & Kappa | Kommentar |
| Roll | Roll | Okonverterad |
| Kompetens | Kompetens | Okonverterad |
| Behörighet, befogenhet, ansvar | Kraft | Konverteras till ett generiskt ämnesnamn |
| Proaktiv och reaktiv strategi | Stil för skådespeleri | Konverteras till ett generiskt ämnesnamn |
| Tankesätt | Huvudfokus | Konverteras till ett generiskt ämnesnamn |
Tabell 4. Omarbetade forskningsämnen från Paper 1.
Forskningsämnena från Paper 1 har i denna Kappa fått en ny beteckning som motsvarar den generiska namnkonventionen för de ämnen som används i Paper 2 och Kappa. Ämnena Role och Competence har inte konverterats medan Authorization, empowerment, responsibility har konverterats till "Power", Proactive och reactive approach har konverterats till "Style of Acting" och Mindset till "Main Focus".
I de undersökta publikationerna framkom följande iakttagelser beträffande förekomsten av varje ämne:
| Forskningsämnen | Förekomst av ämnen i undersökt publikation | Generellt konstaterande |
| Roll | Relativt väl beskrivna och diskuterade i de undersökta publikationerna | Många publikationer beskriver rollen med fokus på samarbete mellan olika intressenter och organisatoriska enheter för att uppnå strategiska mål. |
| Kompetens | Relativt väl beskrivna och diskuterade i de undersökta publikationerna | I flera undersökta publikationer beskrivs kompetensen som att ha ett holistiskt förhållningssätt till det pluralistiska företaget och dessutom ha omfattande kommunikationsfärdigheter. |
| Kraft | Mindre skrivs och diskuteras i de undersökta publikationerna | Professionens ansvar beskrivs ofta som att ha fullt ansvar inom hela enterprisearkitektur utvecklingsområdet och att ge affärsanvändarna möjlighet att arbeta inom sitt stödområde. |
| Stil för skådespeleri | Mindre skrivs och diskuteras i de undersökta publikationerna | Ingen konsekvent beskrivning av hur man tänker kring pro/reaktivitet kunde hittas i de undersökta publikationerna. |
| Huvudfokus | Mindre skrivs och diskuteras i de undersökta publikationerna | Denna undersökning beskriver att vissa publikationer har en balans mot IT-domänområdet medan andra ser EA som den främsta noden för den organisatoriska balansen mellan verksamhet och IT. |
Tabell 5. Forskningsämnen och sammanfattning av resultat i paper 1.
Denna rapport sammanfattas med observationen att begränsad forskning har utförts inom området för att studera enterprisearkitekt yrket, men genom att studera datumet för de undersökta publikationerna kan en ökande trend observeras i ett växande antal publikationer i nutid.
Uppsats 2
Titel: Yrket som enterprisearkitekt: En empirisk studie
Författarna: Terese Besker, Rolf Olsson och Kalevi Pessi
Publicering: Publicerades på ECIME 2015 den 20 april 2015.
Sammanfattningen av detta dokument lyder:
Området enterprisearkitektur (EA) utvecklas snabbt och det finns därför ett behov av ökad professionalisering av disciplinen. Därför blir det viktigt att förstå enterprisearkitektens yrkesroll när det gäller omvandling och utveckling av företag. Det finns dock mycket få empiriskt baserade studier som har speglat dessa yrkesverksamma inom deras arbetsdomän i ett vardagligt företag. Syftet med detta dokument är att öka vår förståelse för hur enterprisearkitekter utövar sitt yrke och dessutom studera hur dessa yrkesgrupper beskriver sitt yrke. Fem olika ämnen är av särskilt intresse för att skildra enterprisearkitekt yrket; rollen, kompetens, makt, handlingsstil och huvudfokus. Studien är baserad på intervjuer med enterprisearkitekter i tio stora svenska organisationer. Sammanfattningsvis betraktas arkitekten som en stolt individualist med en entreprenöriell ådra som eftersträvar eftertanke, reflektion och vägledningsförmåga.
—————————————————————————————————————————————-
Paper 2 sammanfattar de nuvarande dimensionerna av enterprisearkitekt som yrke, avslöjade från intervjuer med 10 enterprisearkitekter i 10 stora svenska organisationer betraktade från den analytiska linsen av rollen, kompetens, makt, stil att agera och huvudfokus från detta yrke.
| Forskningsämnen | Aspekt | Generellt konstaterande |
| Roll | Förväntningar på rollen och utgångspunkten i rollbeskrivningen | Denna studie bekräftar att huvudsyftet med rollen som enterprisearkitekt är att förstå och formulera de möjligheter som EA ger organisationen samt de möjligheter som krävs för att genomföra verksamhetens mål. |
| Kompetens | Nödvändiga färdigheter och för vilket ändamål | Den enskilt viktigaste kärnkompetensen för enterprisearkitekt yrket är kommunikation. Färdigheten anses vara nödvändig för att främja EA som en strategisk förmåga i organisationen, medan certifiering inte anses vara lika viktig. |
| Kraft | Omfattning av befogenheter och beslutsrätt | Arkitekten har stor frihet och fullt mandat att fatta beslut i arkitektoniska frågor, men mindre makt att genomföra sina rekommendationer. |
| Stil för skådespeleri | Önskat sätt att agera och faktiska resultat av arbetet. | Arkitekten strävar efter proaktivitet, men de organisatoriska omständigheterna tvingar honom att vara reaktiv. En stor del av arbetstiden består av praktiska uppgifter för arkitekten, vilket för vissa organisationer är uppmuntrande, medan mer tid skulle kunna ägnas åt överväganden och reflektion i ett försök att agera mer proaktivt. |
| Huvudfokus | Balans mellan IT och verksamhet. | En bra balans mellan IT och affärer önskvärt. Samtidigt är det uppenbart att det finns färre bevis för att IT och verksamhet smälter samman. |
Tabell 6. Forskningsämnen och sammanfattning av resultat i paper 2.
Paper 2 sammanfattas av observationen att Enterprise-arkitektens främsta ambition i arbetet är att främja EA, där arkitekterna framhåller kommunikationsförmågan som nyckeln till framgång i sitt uppdrag att främja EA:s strategiska förmåga. Studien tolkar detta som en indikation på attenterprisearkitekt yrket fortfarande är under utveckling.