Företagsarkitekten - forskningsmodellen
De tidigare avsnitten i kapitel 3 har syftat till att positionera enterprisearkitekt yrket i sin kontextuella miljö. Detta kapitel täcker dock den centrala delen av denna forsknings teoretiska ramverk och modellen för denna studie, som har enterprisearkitekten som fokuspunkt. Det teoretiska ramverket som presenteras i detta avsnitt är avsett att vara det avsnitt som denna studies kapitel om analys, diskussioner och sammanfattning reflekterar och relaterar till. När man studerar ett yrke finns flera angreppssätt att tillgå. Syftet med denna studie är att ge en bred bild av enterprisearkitektens profession, belyst utifrån fem dimensioner.
I detta avsnitt beskrivs enterprisearkitekten utifrån fem dimensioner som forskningsmodell för denna studie.
Figur 10. Modellen för forskning.
Forskningsmodellen beskriver hur forskningsfrågorna har bearbetats i förhållande till de tidigare studierna i rapport 1 och rapport 2. För att skapa en modell för den empiriska studien genomförde studiegruppen en inledande och dedikerad litteraturstudie rörande enterprisearkitekt yrket (Besker & Olsson, 2014). Denna studie resulterade i fem olika ämnen som identifierades som särskilt intressanta. Litteraturen organiserades och kategoriserades kring dessa ämnen. Ett konceptuellt ramverk i form av en forskningsmodell skapades som ger en visuell representation av teoretiska konstruktioner av intresse, se figur 10. Frågor och mål som baseras på forskningsmodellen utgör grunden för den empiriska delen av studien (Besker & Olsson, 2015). Forskningsmodellen definierar egenskaperna hos enterprisearkitekt yrket i fem grundläggande intresseområden. De är följande: (1) rollen, (2) kompetensen, (3) makten, (4) sättet att agera, (5) huvudfokus. De valda ämnena illustreras av en konceptuell forskningsmodell, från Kerlingers (1979) rekommendation; "Teorier presenterar en systematisk syn på fenomen genom att specificera relationer mellan variabler med hjälp av en uppsättning sammanhängande konstruktioner/variabler, definitioner och påståenden" (p. 82).
Sidhänvisningar: