Nedanstående analys syftar till att belysa jämförelsen mellan hur EA-yrket beskrivs i den akademiska litteraturen och vad som framkommit i den empiriska studien. Analysen baseras på en komparativ analysmetod med syftet att ge en grundlig jämförande utvärdering av de utvalda fem ämnena. I varje ämne studeras de mest betydelsefulla och intressanta aspekterna. Var och en av dessa aspekter belyses med resultatet från litteraturen och den empiriska studien där likheter och olikheter för varje aspekt beskrivs.

Rollen

Med bakgrund i denna studie, som syftar till att jämföra litteratur med empiriska data, studeras yrkesrollens beskrivning ur en akademisk och en praktisk synvinkel i syfte att fastställa karaktäriserande föreställningar och att urskilja yrkets huvudsakliga ambition. Det finns inga juridiska eller regulatoriska kriterier som definierar rollen och i litteraturen beskrivs rollen utifrån olika perspektiv, men det finns en hel del skrivet om rollen med fokus på olika funktioner som förändringsagent och förhandlare. Den empiriska studien visar att rollbeskrivningen oftast utgår från en nedbrytning av företagets EA-initiativ och ett uppdrag såsom att etablera och upprätthålla den strategiska inriktningen av metoder, standarder, best practices och styrning för IT Management. För att studera ett yrke kan det tyckas relevant att undersöka om det finns några mätbara mål för resultatet av arbetsinsatsen. Varken den akademiska eller den empiriska studien kan visa att det finns några sådana verktyg eller nyckeltal (KPI:er). Den empiriska studien visar dock att det finns ett stort intresse och behov av ett sådant verktyg. Många respondenter kopplar denna brist till att organisationens EA är omoget för ett sådant mätverktyg. I den akademiska litteraturen nämns inte att det är vanligt med andra sidoaktiviteter i rollen, vilket den empiriska studien tydligt visar. Detta är ett mycket intressant resultat som kan tolkas som att en tydligare och snävare rollbeskrivning skulle kunna stödja att alla utförda aktiviteter finns med i beskrivningen. Litteraturen beskriver att rollen är under utveckling men kopplingen som den empiriska studien gör till EA-mognad är inte självklar. Den empiriska studien beskriver att respondenterna anser att rollbeskrivningen är starkt beroende av organisationens uppnådda EA-mognad och att en mognadsintensifiering skulle gynna rollbeskrivningen.

Aspekter	Litteraturstudie	Empirisk studie	Likheter och olikheter
En tydlig rollbeskrivning	Flera olika beskrivningar finns	Flera respondenter har rollbeskrivningen i form av en arbetsbeskrivning.	I litteraturen presenteras beskrivningar med olika roll-/funktionsfokus och de empiriska studierna återspeglar främst de organisatoriska EA-uppdragen
Mätbara mål för arkitekten	Ej nämnt	Endast ett fåtal respondenter har detta tydligt uttalat	Inom detta område beskriver varken litteraturen eller den empiriska studien tydligt hur man ska mäta resultatet av arbetsprestationen
Parallella arbetsuppgifter	Ej nämnt	Vanligt bland respondenterna	Stora skillnader i denna aspekt. Litteraturen nämner inte några sekundära uppdrag medan det är vanligt enligt den empiriska studien
Rollbeskrivning i förhållande till EA-mognad	Inte vanligt	Rollen relateras ofta till mognadsnivån av respondenterna	I litteraturen beskrivs att rollen är under utveckling. Den empiriska studien visar dock att rollbeskrivningen kopplad till EA-mognad inte är självklar.

Tabell 7. Jämförelse av aspekter avseende rollen

Kompetens

När man jämför litteraturen med den empiriska forskningen om nödvändiga färdigheter och kompetens för enterprisearkitekt finns det många likheter i beskrivningarna även om det finns vissa inkonsekvenser mellan dem. När det gäller frågan om vad som utgör kärnkompetensen i yrket är litteraturen och den empiriska studien överens om att det krävs hög kompetens inom informationsmodellering och tjänstedesign. Båda menar att samarbets- och kommunikationsförmåga på olika nivåer är den mest centrala kunskapen för yrket. Även om litteraturen sällan beskriver vad denna kunskap ska användas till, visar den empiriska studien att denna kunskap i många fall kan kritiseras för hur väl EA-uppdraget kan främjas i organisationen. Flera forskare nämner förändringshantering som en kärnkompetens medan ingen av respondenterna uttryckte detta som en viktig färdighet. Detta kan tolkas som att arkitekterna inte i första hand ser sig själva som ansvariga för problemlösning, utan snarare fokuserar på att vara en lagmedlem som hjälper andra under förändringsprocessen. Att vara en bra ledare beskrivs som en central färdighet i litteraturen. Den empiriska studien visar att det är viktigt att förstå organisationens formella och informella beslutsprocesser för att lyckas inom sitt yrke. Om man försummar dessa beslutsvägar kan möjligheten att påverka lämpliga intressenter i organisationen minska. Både litteraturen och den empiriska studien beskriver kontinuerlig kunskapsinhämtning genom akademiska studier: delta i forum, läsa branschtidningar, besöka mässor och kollegialt nätverkande som viktigt för att kunna prestera och hålla sig uppdaterad om utvecklingen inom EA-området. Både litteraturen och den empiriska studien visar att kunskapen om modellering och tolkning av modeller är viktig för yrket, men de två skiljer sig åt när det gäller vikten av att inneha en certifiering inom ramverk. Den empiriska studien visar att det inte är viktigt att certifiera ramverkens kompetens medan litteraturen ganska ofta nämner denna funktion.

Aspekter	Litteraturstudie	Empirisk studie	Likheter och olikheter
Viktigaste färdigheten	Kommunikationsförmåga	Kommunikationsförmåga	Både litteratur och empiriska studier visar att den viktigaste färdigheten är att förstå kommunikationsförmågan.
Kompetens inom förändringsledning	Uppenbar	Ej nämnt	I litteraturen framställs enterprisearkitekten som en förändringsagent, medan respondenterna inte nämner detta som en kunskap.
Förmåga att fatta beslut	Uppenbar	Nämnd	Den empiriska studien illustrerar vad denna kunskap om beslutsfattande kommer att användas till, på ett mer detaljerat sätt än vad litteraturstudien gör.
Kontinuerlig inhämtning av kunskap	Nämnd	Tydligt beskrivet	Relativ samstämmighet i denna aspekt. Båda anser att det är viktigt.
Arkitektens ramverk för certifiering	Uppenbar	Uppenbarligen inte nödvändigt	I litteraturen beskrivs kunskapen om olika ramverk och certifieringar som viktig medan den empiriska studien inte styrker detta.

Tabell 8. Jämförelse av aspekter avseende kompetenserna.

Kraften

Vid jämförelsen av makt som aspekter av yrket jämförs begreppen befogenhet, ansvar och tillgängliga resurser med den akademiska litteraturen och den empiriska forskningen. I litteraturen beskrivs arkitektens makt relativt utförligt med en betydande befogenhet att fatta beslut som påverkar många olika intressenter och affärsfunktioner. Den empiriska studien visar att denna frihet inte är riktigt lika omfattande när det gäller makten att verkställa dessa beslut. I många fall finns den fulla makten endast inom arkitektområdet och när det gäller organisationens större uppdrag är arkitektens makt endast av rådgivande karaktär. I litteraturen beskrivs professionens uppdrag som att styra medan den empiriska studien visar att arkitekterna inte vill förknippas med att övervaka sina kollegor, tillåta auktorisation eller aktivt söka syndabockar. Litteraturen ger ingen sammanhängande bild av professionens ansvar medan den empiriska studien visar att de intervjuade arkitekterna är väl medvetna om vilka ansvarsområden de förväntas verka inom. De nämnda ansvarsområdena berör ofta uppgifter som att utveckla en gemensam vokabulär, stödja datamodellering och omvandla informationsmodeller till tjänstedesign i dialog med andra arkitekter och intressenter.

Aspekter	Litteraturstudie	Empirisk studie	Likheter och olikheter
Kraft	Bestående av	Begränsad	Omfattningen av makten skiljer sig åt.
Arkitektonisk kraft	Bestående av	Bestående av	Inom arkitekturområdet finns en omfattande makt
Egenmakt	Bestående av	Begränsad	I litteraturen beskrivs empowerment som en viktig faktor för att frigöra potential, men detta är inte uppenbart i den empiriska studien
Auktorisation	Bestående av	Begränsad	Omfattningen av auktorisationen skiljer sig åt
Arkitektonisk auktorisation	Bestående av	Bestående av	Inom arkitektområdet finns omfattande auktorisation
Arkitektoniskt ansvar	Enhetlig strategi saknas	Relativt tydlig och enhetlig bild	Den empiriska studien visar en detaljerad bild av ansvarsområdena medan den akademiska litteraturen inte är lika specifik.
Styrande eller rådgivande förhållningssätt	Båda	Endast rådgivning	Den empiriska studien visar att arkitekter vill bli sedda som rådgivare, där vanan att övervaka kollegor inte är önskvärd.

Tabell 9. Jämförelse av aspekter avseende kraften.

Stilen i skådespeleriet

Drivkraften för detta avsnitt är att jämföra litteraturen med den empiriska forskningen om egenskaperna hos den stil som representerar enterprisearkitektens stil i sitt yrke, att agera proaktivt eller reaktivt. Även om litteraturen i stor utsträckning uttrycker proaktivitet i samband med EA, kan dessa uttalanden inte bekräftas av den empiriska studien. En negativ egenskap som noterats i EA-referenslitteraturen är att definitionen av proaktivt eller reaktivt tillvägagångssätt sällan förklaras. Majoriteten av EA-litteraturen betraktar dock EA i ljuset av ett proaktivt förhållningssätt, och majoriteten av respondenterna följer det proaktiva förhållningssättet; trots detta kommer de dagliga uppdragen att tvinga arkitekten att agera reaktivt på dagliga frågor och uppgifter. I EA-litteraturen beskrivs EA som motorn för den kommande framtiden, men den empiriska studien av detta ämne visar att den framgångsrike enterprisearkitekten måste uppskatta tidsdynamik och tempo i interaktionen med sina kollegor. Organisationens och ledningens stil kommer att påverka inställningen hos dem som följer efter. Således kommer enterprisearkitekter att bete sig i enlighet med vad som förväntas av deras överordnade (vertikalt samarbete), dessutom i relationen med andra, inte överordnade, roller inom EA-sammanhanget (horisontellt samarbete). Effekterna av chefernas ledarskap på sättet att agera beaktas sällan i EA-litteraturen, men i den här studien konstateras en uppenbar tendens till reaktivt beteende i praktiken. Den strategiska förmågan från EA är tydlig i litteraturen. I viss mån framstår det som uppenbart för respondenterna att EA-arbetet ger strategiska möjligheter, men enligt respondenterna delar inte organisationen samma uppfattning. Tolkningen är att en stor del av respondenterna beskriver sitt sätt att arbeta med affärsstrategi som reaktivt. Ett försök att fastställa proaktivitet och reaktivitet för enterprisearkitekt positionen är att korrelera dessa förhållningssätt till om arkitektens handlingar betraktas som in-role eller som extra-role-beteende. Den empiriska studien visar att proaktivitet inom rollen skulle kunna klassificera en viss åtgärd som att hålla kontakt med förändringsinitiativ i ett försök att informera teammedlemmarna om EA-principerna eller stödjande funktioner under projektets livscykel. Reaktiviteten i rollen kan vara ett uttryck för en upprepad EA-strategi som härrör från företagets affärsstrategi, som respondenterna har uttryckt, trots att EA betraktas som en strategisk förmåga. Den extra rollens proaktiva strategi kan tolkas som att respondenterna försöker sälja in fördelarna med EA till sina kollegor, medan den extra rollens reaktiva strategi är att tillrättavisa samma kollegor för bristande efterlevnad av EA-principerna.

Aspekter	Litteraturöversikt	Empirisk studie	Likheter och olikheter
Proaktiv i förhållande till EA	Överväldigande	Diversifierat sammanhang	Proaktivitet i samband med EA är ofta uppmärksammat i litteraturen. Proaktivitet för enterprisearkitekten kan vara diversifierad i sitt sammanhang.
Reaktiv i förhållande till EA	Mindre omnämnda	Uppenbar	Mindre omnämnt i litteraturen, men ofta tolkat av respondenterna.
In-roll vs extra-roll inom EA-området	Nämnd	Uppenbar	I den empiriska studien dominerar reaktivitet inom rollen, medan proaktivitet dominerar utanför rollen. Under tiden kommer litteraturen inte att avgränsa dessa aspekter på ett tydligt sätt.
Snabb balans mellan reaktivitet och proaktivitet	Mindre omnämnda	Uppenbar	I litteraturen framställs EA som en drivkraft, medan respondenterna ser takten som avgörande.
Organisationens ledarstils inverkan på sättet att agera	Nämnd	Uppenbar	Påverkan från organisationens ledning och dess strävan att positionera proaktivitet nämns mindre i EA-litteraturen, medan åtgärderna empiriskt återspeglar ett reaktivt förhållningssätt.
EA som en strategisk förmåga	Uppenbar	Uppenbar	Den strategiska förmågan för EA ur ett affärsperspektiv är uppenbar enligt litteraturen, men de flesta respondenter är reaktiva i förhållande till affärsstrategin.

Tabell 10. Jämförelse av aspekter på skådespeleriets stil.

Huvudfokus

Detta avsnitt kommer att behandla den jämförelse som framgår av EA-litteraturen och som matchas med samma egenskaper hos respondenterna i denna studie avseende enterprisearkitektens huvudfokus som återspeglar balansen mellan affärs- och IT-domänernas frågor. Den allmänna uppfattningen som framkommer i litteraturen är att enterprisearkitekten är avsedd att fungera som en pilot för att ge vägledning till organisationen, den högsta ledningen och projektmedlemmarna i svåra vatten, genom att tillhandahålla arkitektoniska erfarenheter och teknisk kunskap som syftar till att jämna ut de fria vägarna och förhindra att följarna blir strandsatta. Trots detta anständiga förhållningssätt uttrycker majoriteten av respondenterna i denna studie en viss tvekan inför att bli tillfrågade utan vidare, dvs. att bli tillfrågade på begäran, regelbundet när uppgifter har misslyckats. Balansen mellan affärskunskap och en grundläggande IT-erfarenhet nämns i litteraturen, men är uppenbarligen uttalad av respondenterna i den här studien. Flera respondenter framhåller att det tar kalendertid i anspråk att övertyga organisationen om värdet av EA som centralt, medan denna tidsfaktor sällan nämns i litteraturen. Medan EA-litteraturen förväntar sig att värde ska härledas från EA, visar den empiriska studien, som beskrivs i denna studies artikel 2, en företagsarkitekt som sällan granskas utifrån EA-relaterade mätningar, och som inte heller har ett tydligt uppdrag kopplat till utvärdering av mätningar. Ibland går Enterprise-arkitektens ansträngningar överstyr och slutar i EA:s elfenbenstorn, på ett dogmatiskt sätt som försummar det affärsvärde som EA ger. Ett intressant resultat är den observation som framkom i intervjuerna, nämligen att organisationens efterlevnad av EA-principerna är ganska god när det gäller det genomsnittliga projektets ansträngningar att respektera EA-riktlinjerna. De flesta organisationer anser dock att företagsövergripande förändrings- och omställningsprogram endast kan beslutas av den högsta ledningen, där EA-principerna och -riktlinjerna åsidosätts utan vidare. Mot denna bakgrund kan EA ifrågasättas som den strategiska förmåga som ofta nämns i litteraturen, även om det sker implicit. Denna iakttagelse förstärks av det faktum att regelbundna möten mellan den högsta ledningen och EA-representanterna är sällsynta. Majoriteten av de tillfrågade har aldrig träffat den högsta verkställande direktören / VD i ett personligt möte. Genom denna iakttagelse kan den strategiska anpassningen, som ofta framhålls i EA-litteraturen, i realiteten ifrågasättas.

Aspekter	Litteraturöversikt	Empirisk studie	Likheter och olikheter
Balans mellan IT- och affärsfokus	Nämnd	Uppenbar	Viss forskning beskriver balansen men de flesta beskrivningar har en slagsida mot IT. Den empiriska studien visar på en hyfsad balans.
Att vara rådgivare	Uppenbar	Uppenbar	Litteraturen verkar positionera arkitekten som vägledare i tekniska och arkitektoniska frågor. Den empiriska studien visar på organisatoriska förändringar som handlar om EA:s ad hoc-undersökningar, problemlösning snarare än problemlösning.
Stora projekt åsidosätter EA-principer	Mindre omnämnda	Uppenbar	Denna aspekt var uppenbar i flera undersökta organisationer, men av begränsat intresse i litteraturen i allmänhet.
Förekomst av regelbundna möten mellan högsta ledningen och EA-funktionen om strategiska avsikter och ämnen	Nämnd, underförstått	Sällan	Strategisk anpassning är en vanlig beskrivning i EA-litteraturen. Den empiriska studien visar att det är sällsynt med regelbundna möten mellan respondenterna och cheferna, vilket ger upphov till frågan om hur strategisk anpassning genomförs.
Tid att påverka	Nämnd, brist på riktning	Uppenbar	Det tar tid att införa EA, och tidsfaktorn uttrycks sällan i litteraturen, men är uppenbar när man tolkar respondenternas beskrivning.
EA:s elfenbenstorn	Nämnd	Diversifierad	I den empiriska studien hävdas att om EA som drivkraft är för stark, närmar sig elfenbenstornet för EA. Vissa respondenter rapporterar om detta tillstånd, där EA anses vara mindre uppskattat. Denna bild är sällan beskriven i litteraturen.
Affärsvärde som härrör från EA	Uppenbar	Försummad	Fördelar och affärsvärde som härrör från EA uttrycks upprepade gånger i EA-litteraturen, medan den empiriska observationen visar på blygsam uppmärksamhet på mätningar.

Tabell 11. Jämförelse av aspekter avseende huvudfokus.

Denna analys i sammandrag

Denna analys syftar till att belysa jämförelsen mellan hur EA-yrket beskrivs i den akademiska litteraturen och vad som framkommit i den empiriska studien. Resultatet av denna analys kan sammanfattas med att litteraturen och empirin i många avseenden stämmer väl överens medan den skiljer sig markant åt på vissa punkter. Exempel på när de två studierna skiljer sig åt kan sägas vara när litteraturen beskriver att rollen är under utveckling, men kopplingen som den empiriska studien gör till EA-mognad är inte uppenbar i den akademiska litteraturen. Å ena sidan visar den empiriska studien på samband och följdverkningar som inte kunde hittas i den litteratur där upptäckten av sambandet mellan rollbeskrivningen och den organisatoriska EA-mognaden gjordes. Å andra sidan beskriver litteraturen vissa aspekter som inte framkommer i den empiriska studien, t.ex. att förändringshantering är en viktig ingrediens och kompetens för de yrkesverksamma, medan denna kunskap inte framkommer i den empiriska studien. Fall där de två olika studierna i stort sett är överens och deras resultat är i harmoni kan exemplifieras med resultatet att de båda anser att de viktigaste färdigheterna är att förstå verksamheten och kommunikationsförmågan.