{"id":94,"date":"2025-08-18T13:14:11","date_gmt":"2025-08-18T11:14:11","guid":{"rendered":"https:\/\/enterprisearkitekt.se\/?page_id=94"},"modified":"2025-09-23T09:26:27","modified_gmt":"2025-09-23T07:26:27","slug":"it-management","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/enterprisearkitekt.se\/sv\/start\/it-management\/","title":{"rendered":"IT Management"},"content":{"rendered":"

IT Management<\/h2>\n\n\n\n

Detta avsnitt syftar till att kortfattat beskriva IT Management i samband med EA-omr\u00e5det, det historiska perspektivet och tidsramen. Ansvaret f\u00f6r IT Management \u00e4r m\u00e5ngfacetterat, d\u00e4r en hel del transformationsuppdrag delegeras eftersom IT Management till viss del anses vara transformationsuppdrag i sig. F\u00f6retagsarkitekten \u00e4r vanligen anst\u00e4lld av IT-avdelningen och d\u00e4rmed medlem av denna grupp.<\/p>\n\n\n\n

IT Management betraktas regelm\u00e4ssigt som den samordnade styrningen av verksamheten och IT-utvecklingen. IT Management \u00e4r avsett att hantera b\u00e5de nutiden och den framtid som kommer. IT Management uppfattas ofta som att hantera komplexitet (Magoulas & Pessi, 1998<\/a>). F\u00f6r vissa best\u00e5r utmaningen av komplexiteten inom IT-omr\u00e5det genom det \u00f6kade antalet samtidiga system som anv\u00e4nds av organisationen (Hausman, 2011<\/a>). F\u00f6r andra \u00e4r komplexiteten inom aff\u00e4rsomr\u00e5det, t.ex. globaliseringen, den st\u00f6rsta utmaningen (Baines & Ursah, 2009<\/a>). F\u00f6r vissa handlar IT-hantering fr\u00e4mst om att \u00f6vervaka och att ha kontroll (Lazic, 2013<\/a>) av den st\u00f6djande funktionen inom organisationen med ett prim\u00e4rt fokus p\u00e5 att s\u00e4nka de IT-relaterade kostnaderna (Buchta et al. 2007<\/a>) genom att utf\u00e4rda strategiska maximer (Broadbent & Weill, 1997<\/a>). F\u00f6r andra betraktas IT-hanteringen som en drivkraft f\u00f6r en framtida verksamhet (Ciborra, 2001<\/a>). IT-hanteringen f\u00f6rv\u00e4ntas vara ett delat ansvar mellan aff\u00e4rs- och IT-ledarna (Boynton m.fl. 1992<\/a>). Gr\u00e4nsen mellan lokalt sj\u00e4lvbest\u00e4mmande och centraliserat \u00e4gande av data \u00e4r alltid aktuell att diskutera samtidigt som \u00f6verv\u00e4ganden om f\u00f6rdelar och kostnader ska utv\u00e4rderas (Barton, 2003<\/a>). Den moderna IT-ledningen har tv\u00e5 huvuduppgifter: a) att ta hand om IT-verksamheten i syfte att uppn\u00e5 h\u00e5llbar effektivitet och kostnad; och b) att bist\u00e5 organisationen i strategiska initiativ, vilket innefattar v\u00e4gledning f\u00f6r utnyttjande av prisv\u00e4rd teknik och teknik som drivkraft f\u00f6r organisations- och aff\u00e4rsutveckling (Pessi, 2009<\/a>).<\/p>\n\n\n\n

Efter denna korta orientering om IT-hanteringen i allm\u00e4nhet kommer n\u00e4sta underavsnitt att behandla informationstekniken och dess hantering.<\/p>\n\n\n\n

Management och IT - Utvecklingen inom informationsteknik<\/h3>\n\n\n\n

IT \u00e4r ett relativt nytt omr\u00e5de inom aff\u00e4rsv\u00e4rlden, med tanke p\u00e5 den stora genomslagskraften i den typiska organisationen. Nya utmaningar inom b\u00e5de sociala m\u00f6nster och teknisk utveckling har tvingat organisationer att uppdatera sin kunskapsbas. I det nya ljuset av IS\/IT:s p\u00e5verkan p\u00e5 samh\u00e4lle, f\u00f6retag och individer har EA:s funktion blivit mer avg\u00f6rande \u00e4n tidigare, d\u00e4r enterprisearkitekten har en dominerande st\u00e4llning n\u00e4r det g\u00e4ller att samordna denna organisatoriska kunskap i en evolution\u00e4r tradition och inte minst att \u00f6verv\u00e4ga hur denna kunskap b\u00e4st kan tj\u00e4na organisationen. Arkitektens arbetsf\u00e4lt visar sig ofta vara relaterat till designm\u00f6nster och interoperabilitet.<\/p>\n\n\n\n

Utvecklingen av den datoriserade informationstekniken har sina r\u00f6tter i 1960-talet d\u00e5 stordatorerna introducerades f\u00f6r stora organisationer (Panigrahy, 2010<\/a>). Organisationsstrukturen hade dittills dominerats av maskinbyr\u00e5krati (Mintzberg, 1979<\/a>). F\u00f6r den kommande perioden fr\u00e5n 1960 och fram\u00e5t kan IT-utvecklingen delas in i tre huvudsakliga epoker: Den Databehandlingens era<\/em> fr\u00e5n \u00e5r 1960 till mitten av 1980; den IT- eller mikro-era<\/em> fr\u00e5n \u00e5r 1980 till mitten av 1990, och N\u00e4tverk eller Unified era<\/em> fr\u00e5n mitten av 1990 och fram\u00e5t (Austin m.fl. 2009<\/a>). Andra f\u00f6rfattare tilldelar big data-eran<\/em> (Wang m.fl. 2015<\/a>) till den samtida utvecklingen av IT-hanteringen och f\u00f6ruts\u00e5g en radikal f\u00f6r\u00e4ndring i managementt\u00e4nkandet (Nie, 2014<\/a>).<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Figur <\/a>7. Graden av p\u00e5verkan fr\u00e5n informationsteknik i ett evolution\u00e4rt perspektiv.<\/p>\n\n\n\n

Figur 7 \u00e4r avsedd att beskriva informationsteknikens effekter p\u00e5 organisationen under en tid med databehandling, IT, n\u00e4tverk och Big data.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Informationsteknologins p\u00e5verkan p\u00e5 organisationen i ett evolution\u00e4rt perspektiv<\/p>\n\n\n\n

Informationsteknikens intr\u00e4de i verksamheten har utvecklats under cirka 50 \u00e5r. Det f\u00f6rsta steget var vacklande och under 20 \u00e5r var p\u00e5verkan p\u00e5 organisationen perifer. Om en organisation hade datoriserad kapacitet var denna kraft avsedd f\u00f6r ett avgr\u00e4nsat antal anv\u00e4ndare. Sedan trettio \u00e5r tillbaka har antalet anv\u00e4ndare \u00f6kat drastiskt och vi g\u00e5r in i IT-eran, d\u00e4r teknikens genomslagskraft har blivit betydande. Informationsteknologins inverkan p\u00e5 intressentgrupper som den h\u00f6gsta ledningen, cheferna och anv\u00e4ndarna inom IT-omr\u00e5det f\u00f6rv\u00e4ntas utvecklas (Aerts m.fl. 2003<\/a>) genom epokerna, d\u00e4r denna effekt kan betraktas som k\u00e4rnteknik i de flesta f\u00f6retag som g\u00e5r in i n\u00e4tverks\u00e5ldern (Mutsaers m.fl. 1998<\/a>).<\/p>\n\n\n\n

Informationsteknologins inverkan p\u00e5<\/td>Databehandlingens era<\/td>IT-eran<\/td>N\u00e4tverket\/
Enhetlig era<\/td><\/tr><\/thead>
Ledande befattningshavare<\/td>L\u00e5g profil, ska delegeras till specialister.<\/td>SM visar p\u00e5 \u00f6kande kostnader, men ifr\u00e5gas\u00e4tter nyttan med IT<\/td>Eftersom ICT betraktas som k\u00e4rnverksamhet \u00e4r SM alltid involverat i strategiska IT-fr\u00e5gor.<\/td><\/tr>
Aff\u00e4rsomr\u00e5de<\/td>L\u00e5g<\/td>Mitt<\/td>H\u00f6g<\/td><\/tr>
IT-omr\u00e5de<\/td>Specialister, fokus p\u00e5 kunskap om de tekniska artefakterna<\/td>Fortfarande specialister inom IT-omr\u00e5det. Skugga aff\u00e4rsbehoven<\/td>Djup kunskap om verksamheten och strategisk IT \u00e4r avg\u00f6rande.<\/td><\/tr><\/tbody><\/table><\/figure>\n\n\n\n

Tabell <\/a>1. Informationsteknologins p\u00e5verkan p\u00e5 intressenternas dom\u00e4ner.<\/p>\n\n\n\n

Arkitekturens int\u00e5g p\u00e5 IS\/IT-omr\u00e5det<\/p>\n\n\n\n

Beg\u00e4ran om att strukturera IS\/IT-verksamheten kom i b\u00f6rjan av 1980. Samtidigt b\u00f6rjade man identifiera informationstekniken som en m\u00f6jligg\u00f6rare. Medan marknadsstrukturen h\u00f6ll p\u00e5 att byggas om och stora enheter delades upp i divisioner och aff\u00e4rsenheter, b\u00f6rjade aff\u00e4rsprocesserna att omformas (Business Process Reengineering) (Aerts m.fl. 2003<\/a>). Arkitekturen i sig hade funnits under l\u00e5ng tid, \u00e4ven om den ben\u00e4mndes p\u00e5 ett annat s\u00e4tt (Perks & Beveridge, 2004<\/a>). J.A Zachman publicerade 1987 ett banbrytande koncept som den f\u00f6rsta utg\u00e5van av Enterprise Architecture i en tidskrift (Zachman, 1987<\/a>). Zachmans vision var ett holistiskt syns\u00e4tt som skulle ge IS\/IT f\u00f6rm\u00e5gan att st\u00f6dja investeringar som syftar till att \u00f6ka v\u00e4rdet f\u00f6r verksamheten genom b\u00e4ttre aff\u00e4rsresultat (Sessions, 2007).<\/p>\n\n\n\n

Aff\u00e4rs- och ledarskapsp\u00e5verkan p\u00e5 informationsteknik i utveckling och interaktion<\/p>\n\n\n\n

Ett f\u00f6retag bygger p\u00e5 tv\u00e5 viktiga h\u00f6rnstenar: strategisk identitet och beteende (Enquist m.fl. 2001<\/a>) och kan beskrivas som en plats d\u00e4r m\u00e4nniskor och teknik i samarbete, virtuellt eller fysiskt, kommer att uppfylla ett visst m\u00e5l (Burnes, 2009<\/a>). F\u00f6r att uppn\u00e5 detta m\u00e5l delegeras uppgifter till m\u00e4nniskor och teknik (Enquist m.fl. 2001<\/a>). F\u00f6r att samordna dessa uppgifter organiseras en grupp m\u00e4nniskor i team f\u00f6r att \u00f6vervaka \u00e5tg\u00e4rder som vidtas f\u00f6r att uppn\u00e5 verksamhetens m\u00e5l. Organisationsledning f\u00f6ruts\u00e4tts i f\u00f6rsta hand verka stabiliserande p\u00e5 det prim\u00e4ra m\u00e5let f\u00f6r att uppr\u00e4tth\u00e5lla j\u00e4mvikt f\u00f6r organisationen, i motsats till ledarskap med en viss grad av destabiliserande insatser f\u00f6r att uppn\u00e5 en verksamhetsf\u00f6r\u00e4ndring (Burnes, 2009<\/a>). Den stabila organisationen har en betydande grad av transaktionellt ledarskap, i motsats till den snabbt f\u00f6r\u00e4nderliga verksamheten, som har ett transformativt ledarskap (Bass & Riggio, 2006<\/a>). F\u00f6r IS\/IT-verksamheten \u00e4r transformational management och ledarskap av avg\u00f6rande betydelse (Cho m.fl. 2011<\/a>), likas\u00e5 f\u00f6r innovationsteam inom FoU (Eisenbei\u00df & Boerner, 2010<\/a>). Dessutom kommer den h\u00f6gsta ledningens ledarskapsstil att p\u00e5verka och fr\u00e4mja organisationen i allm\u00e4nhet p\u00e5 ett entrepren\u00f6riellt s\u00e4tt (Chen m.fl. 2014<\/a>) anv\u00e4nda korrekta kommunikationskanaler i strategisk kommunikation (M\u00e4n, 2014<\/a>). Miller's (1993<\/a>) forskning observerar att framg\u00e5ngsrika f\u00f6retag stabiliseras genom enkelhet och f\u00f6rsummar att utforska ny kunskap, vilket med tiden kommer att \u00e5terkalla verksamheten. Mot bakgrund av detta kommer f\u00f6retagets identitet och ledarstil att kr\u00e4va en l\u00e4mplig blandning av transformativt och transaktionellt ledarskap (Hambley m.fl. 2007<\/a>), att f\u00f6lja organisatoriskt l\u00e4rande (Argyris, 1977<\/a>) och samarbete (Bhalla, 2011<\/a>) i en str\u00e4van efter nya uppfinningar och innovation (Roberts, 2007<\/a>), och i synnerhet arkitektoniska innovationer (Henderson & Clark, 1990<\/a>).<\/p>\n\n\n\n

Aff\u00e4rsp\u00e5verkan p\u00e5 informationsteknik<\/td>Databehandlingens era<\/td>IT-eran<\/td>N\u00e4tverket\/
Enhetlig era<\/td><\/tr><\/thead>
Ledande befattningshavare<\/td>Best\u00e4lls p\u00e5 beg\u00e4ran<\/td>Utvecklas<\/td>Allest\u00e4des n\u00e4rvarande<\/td><\/tr>
Aff\u00e4rsomr\u00e5de<\/td>L\u00e5g<\/td>Mitt<\/td>H\u00f6g<\/td><\/tr>
IT-omr\u00e5de<\/td>Mindre kunskap om verksamheten kr\u00e4vdes<\/td>Tillr\u00e4cklig aff\u00e4rskunskap f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 f\u00f6rfr\u00e5gan<\/td>Djup kunskap om verksamheten \u00e4r avg\u00f6rande.<\/td><\/tr><\/tbody><\/table><\/figure>\n\n\n\n

Tabell <\/a>2. Aff\u00e4rs- och ledningsm\u00e4ssig inverkan p\u00e5 informationsteknik.<\/p>\n\n\n\n

Sammanfattningsvis har informationsteknologin f\u00e5tt allt st\u00f6rre genomslagskraft under de senaste decennierna, vilket har tvingat aff\u00e4rsverksamheten och IT-avdelningen, som omfattar f\u00f6retagets h\u00f6gsta ledning, att utv\u00e4rdera och agera p\u00e5 olika s\u00e4tt. D\u00e4refter har verksamheten en viss inverkan p\u00e5 informationstekniken och efterfr\u00e5gar ny teknik. Denna nya teknik kommer i sin tur att p\u00e5verka IT-f\u00f6rvaltningen, vilket beskrivs i n\u00e4sta underavsnitt.<\/p>\n\n\n\n

IT-hantering i en Outlook<\/h3>\n\n\n\n

Den framtida IT-f\u00f6rvaltningen f\u00f6rv\u00e4ntas hantera flera omr\u00e5den d\u00e4r f\u00f6retagsarkitekten f\u00f6rv\u00e4ntas delta. Arkitektens kunskapsbas anses d\u00e4rf\u00f6r vara tv\u00e4rvetenskaplig, komplex och utmanande. Trots att det finns ett visst behov av designm\u00f6nster och interoperabilitet som fr\u00e4mst efterfr\u00e5gas fr\u00e5n IS\/IT-infrastrukturen, b\u00f6r man inte bortse fr\u00e5n utmaningarna i m\u00e4nskliga interaktioner.<\/p>\n\n\n\n

Vissa f\u00f6rfattare anser att IT-dom\u00e4nen kommer att assimileras av organisationen sj\u00e4lv inom en n\u00e4ra framtid d\u00e4r ingen tydlig gr\u00e4ns, som skiljer verksamheten fr\u00e5n IT-dom\u00e4nen, f\u00f6rv\u00e4ntas i den framtida organisationen (Steiber, 2014<\/a>). En utmaning f\u00f6r den framtida organisationen \u00e4r att samordna aff\u00e4rsomr\u00e5det och IT-omr\u00e5det i ett f\u00f6rs\u00f6k att uppn\u00e5 kulturell assimilering (Langer & Yorks, 2013<\/a>). I detta skede \u00e4r det viktigt att kontorspolitiken tolkas korrekt (Armstrong, 2014<\/a>) f\u00f6r att samordna olika gruppers och individers inst\u00e4llning till trender, id\u00e9er, f\u00f6r\u00e4ndringar i sammanhang och innovationsniv\u00e5 (Langer & Yorks, 2013<\/a>). Som en f\u00f6ruts\u00e4gelse om den framtida IT-f\u00f6rvaltningen, d\u00e4r IT-f\u00f6rvaltningen har utvecklats till ett verkst\u00e4llande tekniskt ledarskap, har Langer & Yorks (2013)<\/a> och kommer till exempel att omfatta f\u00f6ljande organisatoriska omr\u00e5den som ska beaktas och som beskrivs i figur 8.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Figur <\/a>8. Slutsatserna och de f\u00f6rv\u00e4ntade utmaningarna f\u00f6r IT Management.<\/p>\n\n\n\n

Figur 8 visar det f\u00f6rv\u00e4ntade arbetsf\u00e4ltet f\u00f6r en enterprisearkitekt som medlem av IT-ledningen i ett sammanslaget och tolkat kommande \u00e4mne, h\u00e4mtat fr\u00e5n Langer & Yorks (2013). F\u00f6retagsarkitektens kunskapsbas m\u00e5ste best\u00e5 av en bred blandning av kunskap och erfarenhet fr\u00e5n teknik, aff\u00e4rer och sociala interaktioner, i syfte att driva verksamheten fram\u00e5t, t.ex:<\/p>\n\n\n\n

Teknikdrivna artefakter:<\/strong> Utrustning & infrastruktur (Minoli, 2008<\/a>; Weill & Broadbent, 2009<\/a>); Sakernas internet (daCosta, 2014<\/a>), och S\u00e4kerhet och underr\u00e4ttelseverksamhet (Bosworth m.fl. 2009<\/a>; Shostack, 2014<\/a>; Woody, 2013<\/a>).<\/p>\n\n\n\n

Aff\u00e4rsdrivna artefakter:<\/strong> Efterlevnad av lagar och f\u00f6rordningar (Larouche & Cserne, 2013<\/a>; Varella, 2014<\/a>); Shared Services i ett f\u00f6rs\u00f6k att minska kostnaderna\/\u00f6ka tillg\u00e4ngligheten (Kris & Fahy, 2003<\/a>; Mangano, 2010<\/a>; Schwarz, 2014<\/a>), Virtuella kontor och kommunikation (Langer & Yorks, 2013<\/a>), Strategisk information som p\u00e5verkar f\u00f6rs\u00e4ljningen, som BI (Laursen & Thorlund, 2010<\/a>) eller Big Data (Heisterberg & Verma, 2014<\/a>); och Integration av aff\u00e4rsprocesser (Langer & Yorks, 2013<\/a>).<\/p>\n\n\n\n

Sociala interaktioner:<\/strong> Talent Management (Goldsmith & Carter, 2010<\/a>); Uppfinningar, samskapande av innovation (Ozcan & Ramaswamy, 2014<\/a>) och Arkitektonisk innovation (Henderson & Clark, 1990<\/a>), och R\u00f6rlighet (Andriessen & Vartiainen, 2006<\/a>; Langer & Yorks, 2013<\/a>).<\/p>\n\n\n\n

Eftersom IT-hanteringen \u00e4r t\u00e4nkt att f\u00f6r\u00e4ndras i framtiden, \u00e4r f\u00f6retagsarkitektens position viktig, vilket inneb\u00e4r en f\u00f6r\u00e4ndring av den sociala interaktionen tillsammans med aff\u00e4rs- och teknikdrivna artefakter. N\u00e4sta underavsnitt kommer att diskutera IT-styrning.<\/a><\/em><\/p>\n\n\n\n

\n
G\u00e5 till IT-Governance<\/a><\/div>\n<\/div>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

\n\n\n\n

Referenser<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Aerts, A., Goossenaerts, J. B. M., Hammer, D. K., & Wortman, J. C. (2003). Architectures in context: on the evolution of business, application software, and ICT platform architectures. Information & Management, 41<\/em>, ss: 781-794.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Andriessen, J. H. E., & Vartiainen, M. (2006). Mobilt virtuellt arbete: ett nytt paradigm?<\/em> New York; Berlin: Springer.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Argyris, C. (1977). Dubbelkretsinl\u00e4rning i organisationer. Harvard Business Review, september\/oktober 1977, volym 55, utg\u00e5va 5<\/em>, ss: 115-125.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Armstrong, M. (2014). Hur man blir en \u00e4nnu b\u00e4ttre chef: en komplett A-Z av bepr\u00f6vade tekniker och viktiga f\u00e4rdigheter, nionde upplagan<\/em>. London; Philadelphia: Kogan Page.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Austin, R. D., O'Donnell, S., & Nolan, R. L. (2009). En IT-ledares \u00e4ventyr<\/em>. Boston, Massachusetts: Harvard Business Press.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Baines, H. V., & Ursah, J. R. (2009). Globalisering: f\u00f6rst\u00e5else, hantering och effekter<\/em>. New York: Nova Science Publishers, Inc.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Barton, R. A. (2003). Global IT-hantering: ett praktiskt tillv\u00e4gag\u00e5ngss\u00e4tt<\/em>.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Bass, B. M., & Riggio, R. E. (2006). Transformativt ledarskap<\/em>. Mahwah, N.J.; London: Lawrence Erlbaum Associates.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Bhalla, G. (2011). Samarbete och medskapande: Nya plattformar f\u00f6r marknadsf\u00f6ring och innovation<\/em>: Springer Science + Business Media.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Bosworth, S., Kabay, M. E., & Whyne, E. (2009). Handbok i datas\u00e4kerhet<\/em>. Hoboken, N.J: John Wiley & Sons.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Boynton, A. C., Jacobs, G. C., & Zmud, R. W. (1992). Vems ansvar \u00e4r IT-hantering? Sloan management review, 33<\/em>(4), ss: 32-38.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Broadbent, M., & Weill, P. (1997). Management by Maxim: Hur aff\u00e4rs- och IT-chefer kan skapa IT-infrastrukturer. ss: 77-92.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Buchta, D., Eul, M., & Schulte-Croonenberg, H. (2007). Strategisk IT-hantering: \u00d6ka v\u00e4rdet, kontrollera prestandan, minska kostnaderna<\/em>. Wiesbaden: Betriebswirtschaftlicher Verlag Dr. Th. Gabler \/ GWV Fachverlage GmbH, Wiesbaden.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Burnes, B. (2009). Managing Change, 5:e upplagan<\/em>. Essex: Prentice Hall.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Chen, Y., Tang, G., Jin, J., Xie, Q. och Li, J. (2014). VD:s transformativa ledarskap och produktinnovationsprestanda: rollerna f\u00f6r f\u00f6retagsentrepren\u00f6rskap och teknikorientering. Tidskriften f\u00f6r produktinnovationsledning, 31<\/em>(S1), ss: 2-17, doi:10.1111\/jpim.12188.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Cho, J., Park, I., & Michel, J. W. (2011). Hur p\u00e5verkar ledarskap framg\u00e5ng f\u00f6r informationssystem: rollen som transformellt ledarskap. Information & Management, 48<\/em>(7), ss: 270-277, doi:10.1016\/j.im.2011.07.003.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Ciborra, C. U. (2001). Fr\u00e5n kontroll till drift: dynamiken i f\u00f6retagens informationsinfrastrukturer<\/em>. Oxford: Oxford Univ. Press.<\/a><\/p>\n\n\n\n

daCosta, F. (2014). Omt\u00e4nkande kring sakernas internet: En skalbar strategi f\u00f6r att koppla upp allt<\/em>: Apress.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Eisenbei\u00df, S. A., & Boerner, S. (2010). Transformativt ledarskap och FoU-innovation: att ta ett kr\u00f6kt tillv\u00e4gag\u00e5ngss\u00e4tt. Kreativitet och innovationsledning, 19<\/em>(4), ss: 364-372, doi:10.1111\/j.1467-8691.2010.00563.x.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Enquist, H., Magoulas, T., Bergenstjerna, M., & Holmqvist, M. (2001). DELTA Meta Architecture f\u00f6r proaktiv hantering av samordnad utveckling i komplexa f\u00f6retag och informationssystem.<\/em> G\u00f6teborg: G\u00f6teborgs Universitet.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Esposito, A., & Rogers, T. (2013). Tio steg till ITSM-framg\u00e5ng: en praktisk guide till IT-omvandling i f\u00f6retag<\/em>. Ely, Cambridgeshire: IT Governance Publishing.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Evans, B. (2009). Mandat fr\u00e5n VD till CIO: Kvantifiera aff\u00e4rsv\u00e4rdet av IT. InformationWeek<\/em>(1228), ss: 8-8.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Goldsmith, M., & Carter, L. (2010). Best practices inom talent management: hur v\u00e4rldens ledande f\u00f6retag hanterar, utvecklar och beh\u00e5ller topptalanger<\/em>. West Palm Beach, Florida; San Francisco, Kalifornien: Pfeiffer.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Grembergen van, W., & Haes de, S. (2009). F\u00f6retagsstyrning av informationsteknik: uppn\u00e5 strategisk anpassning och v\u00e4rde<\/em>. New York: Springer.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Hambley, L. A., O'Neill, T. A., & Kline, T. J. B. (2007). Ledarskap f\u00f6r virtuella team: Effekterna av ledarskapsstil och kommunikationsmedium p\u00e5 teamets interaktionsstilar och resultat. Organizational Behavior and Human Decision Processes, 2007 Vol. 103, Issue 1<\/em>, ss: 1-20.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Hausman, K. K. (2011). H\u00e5llbar f\u00f6retagsarkitektur<\/em>. Boca Raton, Florida: CRC Press.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Heisterberg, R., & Verma, A. (2014). Skapa aff\u00e4rsm\u00e4ssighet: Hur konvergens mellan moln, sociala medier, mobila medier, video och Big Data skapar konkurrensf\u00f6rdelar<\/em>. Somerset, NJ, USA: Wiley.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Henderson, R. M., & Clark, K. B. (1990). Arkitektonisk innovation: Omkonfigurationen av befintliga produktteknologier och misslyckandet f\u00f6r etablerade f\u00f6retag. Kvartalsskrift f\u00f6r f\u00f6rvaltningsvetenskap, 35<\/em>(1), ss: 9-30.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Kaplan, R. S., & Norton, D. P. (1996). Det balanserade styrkortet: att oms\u00e4tta strategi till handling<\/em>. Boston, Massachusetts: Harvard Business School Press.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Kris, A., & Fahy, M. (2003). Shared service centres: skapa v\u00e4rde genom effektivare finans- och aff\u00e4rsprocesser<\/em>. London: FT Prentice Hall.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Langer, A. M., & Yorks, L. (2013). Strategisk IT: B\u00e4sta praxis f\u00f6r chefer och ledare<\/em>. New Jersey: John Wiley & Sons, Inc.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Larouche, P., & Cserne, P. (2013). Nationella r\u00e4ttssystem och globalisering: Ny roll, fortsatt relevans<\/em>. Haag, Nederl\u00e4nderna: T. M. C. Asser Press.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Laursen, G. H. N., & Thorlund, J. (2010). Business analytics: att ta business intelligence bortom rapportering<\/em>. Hoboken, N.J: Wiley.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Lazic, M. (2013). Effekterna av styrning av informationsteknik p\u00e5 f\u00f6retagens resultat: Informationstechnologie und \u00d6konomie Band 49<\/em>. DE: Peter Lang Ag.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Magoulas, T., & Pessi, K. (1998). Strategisk IT-hantering.<\/em> G\u00f6teborgs Universitet, G\u00f6teborg.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Mangano, J. (2010). N\u00e4sta generations Shared Service Center - vad har vi l\u00e4rt oss? , 16<\/em>(4), ss: 5.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Men, L. R. (2014). Strategisk intern kommunikation: Transformativt ledarskap, kommunikationskanaler och medarbetarnas tillfredsst\u00e4llelse. Management Communication Quarterly, 28<\/em>(2), ss: 264-284.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Miller, D. (1993). Enkelhetens arkitektur. The Academy of Management Review, 18<\/em>(1), ss: 116-138.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Minoli, D. (2008). Enterprise Architecture A to Z: Ramverk, modellering av aff\u00e4rsprocesser, SOA och infrastrukturteknik<\/em>. Hoboken: Auerbach Publications.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Mintzberg, H. (1979). Strukturering av organisationer: en sammanfattning av forskningen<\/em>. Englewood Cliffs, N.J: Prentice-Hall.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Mutsaers, E.-J., Zee van der, H., & Giertz, H. (1998). Utvecklingen av informationsteknik. Informationshantering och datas\u00e4kerhet, 6<\/em>(3), ss: 115-126, doi:10.1108\/09685229810225001.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Nie, S. H. (2014). Analys av teknik f\u00f6r bearbetning av datorinformation i en tid med stora data. Till\u00e4mpad mekanik och materialteknik, 687-691<\/em>, ss: 2772-2775, doi:10.4028\/scientific.net\/AMM.687-691.2772.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Niemann, K. (2006). Fr\u00e5n f\u00f6retagsarkitektur till IT-styrning<\/em>: Vieweg.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Ozcan, K., & Ramaswamy, V. (2014). Paradigm f\u00f6r medskapande<\/em>. Stanford, Kalifornien: Stanford University Press.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Panigrahy, R. L. (2010). Informationsteknik<\/em>: Global Media.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Perks, C., & Beveridge, T. (2004). Guide till f\u00f6retagets IT-arkitektur<\/em>. New York: Springer.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Pessi, K. (2009). IT Management<\/em>: G\u00f6teborgs universitet \/ Chalmers tekniska h\u00f6gskola.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Roberts, E. B. (2007). Hantering av uppfinningar och innovation. Forskning-teknikf\u00f6rvaltning, 50<\/em>(1), ss: 35-54.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Ross, J. W., Weill, P. och Robertson, D. C. (2006). Enterprisearkitektur som strategi: att skapa en grund f\u00f6r aff\u00e4rsutf\u00f6rande<\/em>. Boston, Massachusetts: Harvard Business School.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Schwarz, G. (2014). Offentliga gemensamma servicecenter: Ledning, organisation och ekonomisk analys 15<\/em>. DE: Springer Verlag.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Shostack, A. (2014). Hotmodellering: utformning f\u00f6r s\u00e4kerhet<\/em>. Indianapolis, IN: John Wiley and Sons.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Steiber, A. (2014). Google-modellen: Att hantera kontinuerlig innovation i en snabbt f\u00f6r\u00e4nderlig v\u00e4rld<\/em>. Cham: Springer International Publishing.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Varella, M. D. (2014). Internationalisering av juridiken: Globalisering, internationell r\u00e4tt och komplexitet<\/em>. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Wang, H., Qi, H., Che, W., Qiu, Z., Kong, L., Han, Z., . . . Lu, Z. (2015). Intelligenta ber\u00e4kningar i Big Data-eran: International Conference of Young Computer Scientists, Engineers and Educators, ICYCSEE 2015, Harbin, Kina, 10-12 januari 2015. F\u00f6rhandlingar<\/em> (Vol. 503). Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Weill, P., & Broadbent, M. (2009). Utnyttja den nya infrastrukturen: hur marknadsledare drar nytta av informationstekniken<\/em>. Boston, Massachusetts: Harvard Business School Press.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Weill, P., & Ross, J. W. (2004). IT-styrning p\u00e5 en sida.<\/em> Massachusetts: CISR WP No. 349 och Sloan WP No. 4516-04.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Weill, P., & Woodham, R. (2002). Inte bara leda, utan \u00e4ven styra: Implementering av effektiv IT-styrning.<\/em> Cambridge Massachusetts: CISR WP nr 326. MIT Cambridge Massachusetts. April 2002.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Woody, A. (2013). Enterprise security: a data-centric approach to securing the enterprise: en guide till till\u00e4mpning av datacentrerade s\u00e4kerhetskoncept f\u00f6r att s\u00e4kra f\u00f6retagsdata och m\u00f6jligg\u00f6ra ett flexibelt f\u00f6retag<\/em>. Birmingham: Packt Pub.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Zachman, J. A. (1987). Ett ramverk f\u00f6r arkitektur av informationssystem. IBM Systems Journal, 25<\/em>(3), ss: 276-292.<\/a><\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

IT Management This section is intended to describe the IT Management briefly in the context of the EA field, the historical perspective, and timeframe. The responsibility of IT Management is multifaceted, where quite a few transformational assignments are delegated since IT Management to a certain degree is considered as transformational in itself. The Enterprise Architect […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"parent":29,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"page-with-title","meta":{"om_disable_all_campaigns":false,"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"class_list":["post-94","page","type-page","status-publish","hentry"],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/enterprisearkitekt.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/94","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/enterprisearkitekt.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/enterprisearkitekt.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/enterprisearkitekt.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/enterprisearkitekt.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=94"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/enterprisearkitekt.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/94\/revisions"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/enterprisearkitekt.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/29"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/enterprisearkitekt.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=94"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}