Marknadsf\u00f6r\u00e4ndringarna och f\u00f6rv\u00e4ntningarna hos olika organisationer har under de senaste \u00e5ren visat sig vara mer volatila och of\u00f6ruts\u00e4gbara. Aff\u00e4rsv\u00e4rlden betonar behovet av flexibilitet och snabb anpassning till de nya kraven, medan IT-sektorn anses vara svag n\u00e4r det g\u00e4ller att reagera p\u00e5 de nya behoven i verksamheten. Dagens organisationer \u00e4r b\u00e5de beroende av IT ur det traditionella perspektivet, dvs. att leverera system och verktyg f\u00f6r att lagra, ber\u00e4kna och distribuera information inom organisationen och mellan organisationer, och som en m\u00f6jligg\u00f6rare f\u00f6r den kommande verksamheten n\u00e4r det g\u00e4ller att skriva om organisationshistorien f\u00f6r den kommande framtiden. Lacity (2012) intervjuade professor Leslie Willcocks vid London School of Economics som samarbetar med Everest Group och Accenture i ett forskningsinitiativ om detta \u00e4mne:<\/p>\n\n\n\n
\"Enligt v\u00e5r forskning \u00e4r en av nycklarna till h\u00f6gpresterande outsourcing av aff\u00e4rsprocesser \"Technology as a Business Enabler\". Vems teknik - och m\u00f6jligg\u00f6rare av vad? Vi talar om teknik som anv\u00e4nds av en leverant\u00f6r av outsourcing av aff\u00e4rsprocesser f\u00f6r att g\u00f6ra det m\u00f6jligt f\u00f6r en kundf\u00f6retagsorganisation att leverera b\u00e4ttre service, till l\u00e4gre kostnader och med striktare kontroller.\" (p.1)<\/em><\/p>\n\n\n\n Det retrospektiva perspektivet p\u00e5 organisationsutveckling \u00e4r viktigt att f\u00f6rst\u00e5 f\u00f6r att motivera utvecklingen av enterprisearkitektur. N\u00e4stan alla organisationer har historiskt sett upplevt komplexitet, n\u00e4ra den lilla gr\u00e4nsen mellan framg\u00e5ng och misslyckande. Den traditionella organisationen och dess ledning har under \u00e5rhundraden och decennier varit strukturerad f\u00f6r att hantera transparens i \u00f6vervakning och f\u00f6r att f\u00e5 kontroll \u00f6ver den lokala organisationen (Burnes, 2009). Den traditionella organisationen \u00e4r regelm\u00e4ssigt uppbyggd kring vissa funktioner och dess struktur \u00e4r inskriven i verksamhetens fysiska utformning, t.ex. dess avgr\u00e4nsade tillverkningsanl\u00e4ggning (Andersson & Olsson, 2007). En av de stora utmaningarna \u00e4r att denna struktur inte l\u00e4ngre \u00e4r lokal eller sj\u00e4lvklar, och inte heller kan kontrolleras av den traditionella styrningen. Globaliseringen utvecklas och k\u00e4nnetecknas av: \u00f6kad komplexitet f\u00f6r ledningen; \u00f6kat antal sammankopplingar som involverar kulturer och medlemsgrupper; och osammanh\u00e4ngande f\u00f6r\u00e4ndringar och \u00f6verg\u00e5ngar (Parker, 2005). Globaliseringens inverkan p\u00e5 m\u00e4nniskors liv kommer att p\u00e5verka n\u00e4stan alla organisationer och individer, oavsett om de \u00e4r privata eller offentliga (Baines & Ursah, 2009; Makhlouf, 2014). Virtualiseringen av aff\u00e4rsprocesser (Oshri et al., 2009), m\u00e4nsklig kommunikation (Carr, 2013; Messier, 2014) och datorisering av information (Savill et al., 2014), som h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n de samtidiga IT-r\u00f6relserna och omgivande faktorer, samt v\u00e4rderingen av juridiska eller regleringsm\u00e4ssiga aspekter (Varella, 2014) \u00e4r idag l\u00e5ngt ifr\u00e5n den traditionella organisationen d\u00e4r de flesta aff\u00e4rsprocesser genomf\u00f6rdes internt (av anst\u00e4llda, under kontroll och styrda av f\u00f6retaget). Majoriteten av de anst\u00e4llda kommunicerade endast internt och merparten av informationen stannade inom f\u00f6retaget. I den moderna organisationen finns det ett visst behov av stabilitet n\u00e4r det g\u00e4ller den \u00f6vergripande aff\u00e4rsplanen och dess utformning f\u00f6r att utvecklas p\u00e5 ett effektivt och h\u00e5llbart s\u00e4tt (Adler et al., 1999). De pl\u00f6tsliga f\u00f6r\u00e4ndringarna och snabba r\u00f6relserna p\u00e5 marknaden f\u00f6r organisationen medf\u00f6r dock ett behov av att agera snabbt f\u00f6r att svara mot dessa f\u00f6r\u00e4ndringar, vilket tillgodoser behovet av en agil struktur (Heisterberg & Verma, 2014) och en flexibel organisation (Sushil & Stohr, 2014). Organisationen har utvecklats till att bli ambidextrisk (Duncan, 1976): det finns en n\u00f6dv\u00e4ndighet att strategiskt, taktiskt och operativt hantera dubbla utmaningar. Under organisationens livscykel n\u00e4rmar sig olika utmaningar. F\u00f6ljaktligen m\u00e5ste den organisatoriska ledningen \u00e4ndras f\u00f6r att klara de nya omst\u00e4ndigheterna (Burnes, 2009). Trots detta m\u00e5ste organisationens organisatoriska, strukturella och tekniska kunskap i viss utstr\u00e4ckning f\u00f6rst\u00e5s och \u00e4rvas av kommande ledningsgrupper (North et al., 2004). Det \u00e4r ur detta retrospektiva perspektiv som EA v\u00e4xer fram<\/p>\n\n\n\n I denna framv\u00e4xande roll \u00e4r enterprisearkitekten en v\u00e4rdefull akt\u00f6r f\u00f6r att hantera de kommande utmaningarna f\u00f6r att st\u00e4rka den strategiska organisatoriska f\u00f6rm\u00e5gan, som har sitt ursprung i informationssystem (IS)\/IT-dom\u00e4nen samtidigt som den grundas i ett tv\u00e4rvetenskapligt sammanhang: F\u00f6r det f\u00f6rsta \u00e4r enterprisearkitektur (EA) i detta sammanhang fast besluten att spela en viktig roll f\u00f6r att anpassa verksamhetskraven (Chan, 2002), som h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n marknaden, d\u00e4r IT-dom\u00e4nen ska st\u00f6dja de nya f\u00f6rv\u00e4ntningarna (fr\u00e5n marknaden) inom en rimlig tid (Zeid, 2014). EA blir strategiskt f\u00f6r organisationen endast om IT betraktas som strategiskt f\u00f6r organisationen (Wagter et al., 2005). I detta l\u00e4ge finns det en beg\u00e4ran om en v\u00e4gledande roll i en organisation med avsikt att hantera dessa \u00e4mnen, vilket i sin tur kr\u00e4ver en ratificering av inr\u00e4ttandet av rollen (CAEAP, 2012). F\u00f6r det andra f\u00f6rv\u00e4ntas de flesta organisationer sk\u00e4ra ned p\u00e5 kostnaderna f\u00f6r verksamheten, d\u00e4r s\u00e4rskilt nedsk\u00e4rningar av IT-kostnader har blivit dominerande (Harris, 2004). I detta sammanhang betonas det extrinsikala perspektivet att \"g\u00f6ra r\u00e4tt saker\", och EA f\u00f6rv\u00e4ntas leverera en karta \u00f6ver de alternativ som finns (Berg van den & Vliet van, 2014). F\u00f6r det tredje st\u00e5r m\u00e5nga organisationer inf\u00f6r betydande utmaningar inom en snar framtid, s\u00e4rskilt inom IT-omr\u00e5det, f\u00f6r att hantera den \u00f6kande efterfr\u00e5gan p\u00e5 mobilitet b\u00e5de f\u00f6r enheter (Hanseth & Nielsen, 2013) och f\u00f6r virtualisering av server\/tj\u00e4nsteleverant\u00f6r (Rathod & Townsend, 2014); interagerande applikationer och individer, t.ex. sociala n\u00e4tverk (Moon, 2014) och skapande av aff\u00e4rsv\u00e4rde genom samskapande (Ind & Coates, 2013); cloud computing (Hill, 2013); och big data-str\u00f6mmen (Davenport, 2014). F\u00f6r det fj\u00e4rde kommer globaliseringen sannolikt att p\u00e5skynda b\u00e5de inom aff\u00e4rsomr\u00e5det, genom att koppla samman krav fr\u00e5n olika marknader och dela data mellan akt\u00f6rer i en v\u00e4rdekedja (Rivard et al., 2010). Mot bakgrund av detta m\u00e5ste enterprisearkitekten hantera minst tre discipliner: verksamheten, IS\/IT och de sociala interaktionerna mellan m\u00e4nniskor som \u00e4r involverade i dessa processer, t.ex. sociotekniska milj\u00f6er, samarbete och samskapande. Syftet med denna studie \u00e4r att karakt\u00e4risera enterprisearkitekten som yrkesk\u00e5r. Vilka \u00e4r dessa personer? Vilka kompetenser \u00e4r vanliga f\u00f6r dessa roller? Eftersom de flesta organisationer inte f\u00f6rv\u00e4ntas ha en hel hord av enterprisearkitekter (snarare ett f\u00e5tal), \u00e4r kompetensen hos de personer som anlitas ganska viktig. V\u00e5rt intresse kommer att omfatta om dessa kompetenser kommer att motsvara f\u00f6rv\u00e4ntningarna p\u00e5 den framtida organisationen som beskrivs ovan. Dessutom kommer v\u00e5r nyfikenhet inte bara att omfatta kompetensen utan \u00e4ven uppdraget f\u00f6r enterprisearkitekten. Arkitekterna kan ha r\u00e4tt kompetens f\u00f6r rollen som f\u00f6retagsarkitekt, men deras l\u00e5ngsiktiga uppdrag kan \u00e4nd\u00e5 avvika fr\u00e5n den sunda utvecklingen p\u00e5 en daglig niv\u00e5. Om s\u00e5 \u00e4r fallet kommer f\u00f6retagets arkitektur att utvecklas p\u00e5 ett annat s\u00e4tt \u00e4n vad som f\u00f6rv\u00e4ntas f\u00f6r att uppfylla ovanst\u00e5ende f\u00f6rv\u00e4ntningar. Enterprisearkitektens \u00f6verdrivna bredd beskrivs som ett m\u00e5ngfacetterat yrke som kan uppfattas genom att studera platsannonser fr\u00e5n organisationer som s\u00f6ker enterprisearkitekter att anst\u00e4lla. Genom att granska platsannonser \u00e4r det ganska uppenbart att detta yrke definieras relativt olika n\u00e4r det g\u00e4ller arbetsbeskrivningar, kompetensprofiler och ansvarsomr\u00e5den. Dessutom \u00f6verensst\u00e4mmer inte alltid platsannonsernas beskrivning av enterprisearkitekt yrket med den bild som ges av yrket i akademiska publikationer. Introduktionskapitlet \u00e4r avsett att beskriva vikten av enterprisearkitektur (EA) f\u00f6r den moderna organisationen, d\u00e4r EA anses vara viktigare i framtiden \u00e4n i det f\u00f6rflutna. Eftersom EA byggs upp av m\u00e4nniskors intellektuella arbete, anser vi att det \u00e4r viktigt att beskriva vad en enterprisearkitekt g\u00f6r i sitt arbete inom EA f\u00f6r att etablera och uppr\u00e4tth\u00e5lla EA f\u00f6r sin organisation. Denna studie f\u00f6rs\u00f6ker genom empiriska studier unders\u00f6ka hur enterprisearkitekter arbetar inom sitt yrke och s\u00e4tta denna bild i relation till hur yrket beskrivs i den akademiska litteraturen. Syftet med denna studie \u00e4r att bredda kunskapsbasen om enterprisearkitekt yrket och ge en f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r yrkets kontext idag samt att positionera arkitekten i dess arbetsmilj\u00f6. Denna forskning syftar till att fylla det forskningsgap som best\u00e5r av det faktum att f\u00e5 akademiska studier baseras p\u00e5 empiriska studier; de \u00e4r snarare ofta baserade p\u00e5 resultaten av dedikerade akademiska observationer.<\/p>\n\n\n\n Denna avhandlings forskningsfr\u00e5gor lyder:<\/p>\n\n\n\n <\/p>\n\n\n\n <\/p>\n\n\n\n <\/p>\n\n\n\n <\/p>\n\n\n\n <\/p>\n\n\n\n <\/p>\n\n\n\n Sidh\u00e4nvisningar:<\/p>\n\n\n\n <\/p>\n\n\n\n Adler, P. S., Goldoftas, B., & Levine, D. I. (1999). Flexibilitet kontra effektivitet? En fallstudie av modellbyten i Toyotas produktionssystem. Organisationsvetenskap, 10<\/em>(1), ss: 43-68, doi:10.1287\/orsc.10.1.43.<\/a><\/p>\n\n\n\n Aerts, A., Goossenaerts, J. B. M., Hammer, D. K., & Wortman, J. C. (2003). Architectures in context: on the evolution of business, application software, and ICT platform architectures. Information & Management, 41<\/em>, ss: 781-794.<\/a><\/p>\n\n\n\n Andersson, L., & Olsson, S.-O. (2007). Hylte Bruk: 1907-2007<\/em>. Hyltebruk: Stora Enso Hylte AB.<\/a><\/p>\n\n\n\n Baines, H. V., & Ursah, J. R. (2009). Globalisering: f\u00f6rst\u00e5else, hantering och effekter<\/em>. New York: Nova Science Publishers, Inc.<\/a><\/p>\n\n\n\n Beer, M., Eisenstat, R. A., & Spector, B. (1990). Why change programs don't produce change (Vol. 68, s. 158-170): Harvard Business Review.<\/a><\/p>\n\n\n\n Berg van den, M., & Vliet van, H. (2014). F\u00f6retagsarkitekter b\u00f6r f\u00f6lja pengarna.<\/em> Dokumentet presenterat p\u00e5 IEEE 16th Conference on Business Informatics.<\/a><\/p>\n\n\n\n Bolles, G. A. (2004). Business by Design: F\u00f6retagsarkitektens roll \u00e4r ungef\u00e4r som en stadsplanerares (Vol. 1, s. 1). New York, USA: Ziff Davis Enterprise Inc.<\/a><\/p>\n\n\n\n Burnes, B. (2009). Managing Change, 5:e upplagan<\/em>. Essex: Prentice Hall.<\/a><\/p>\n\n\n\n CAEAP. (2012). Enterprisearkitektur: En guide f\u00f6r professionell praxis.<\/em> Center for the Advancement of the Enterprise Architecture Profession.<\/a><\/p>\n\n\n\n Carr, D. F. (2013). Social samverkan f\u00f6r dummies<\/em>. Hoboken: F\u00f6r dummies.<\/a><\/p>\n\n\n\n Chan, Y. E. (2002). Varf\u00f6r har vi inte bem\u00e4strat alignment? Betydelsen av den informella organisationsstrukturen. MIS Quarterly Executive Vol. 1 No. 2.<\/em>, ss: 97-112.<\/a><\/p>\n\n\n\n Cloutier, R., Muller, G., Verma, D., Nilchiani, R., Hole, E., & Bone, M. (2010). Konceptet med referensarkitekturer. Systemteknik, 13<\/em>(1), ss: 14-27, doi:10.1002\/sys.20129.<\/a><\/p>\n\n\n\n Davenport, T. H. (2014). Hur strateger anv\u00e4nder \"big data\" f\u00f6r att st\u00f6dja interna aff\u00e4rsbeslut, uppt\u00e4ckter och produktion. Strategi och ledarskap, 42<\/em>(4), ss: 45-50.<\/a><\/p>\n\n\n\n Duncan, R. B. (1976). Den ambidextriska organisationen: Utformning av dubbla strukturer f\u00f6r innovation. I R. H. Kilman (red.), Hantering av organisationsdesign<\/em>.<\/a><\/p>\n\n\n\n G\u00f8tze, J. (2013). F\u00f6retagsarkitektens f\u00f6r\u00e4ndrade roll.<\/em> Dokumentet presenterat p\u00e5 Proceedings - IEEE International Enterprise Distributed Object Computing Workshop, EDOC.<\/a><\/p>\n\n\n\n Haki, M. K., & Legner, C. (2013). Enterprise Architecture-principer i forskning och praktik: Insikter fr\u00e5n en explorativ analys.<\/a><\/p>\n\n\n\n Hanseth, O., & Nielsen, P. (2013). Infrastrukturell innovation: flexibilitet, generativitet och mobilt internet. International Journal of IT Standards and Standardization Research, 11<\/em>(1), ss: 27.<\/a><\/p>\n\n\n\n Harris, R. L. (2004). IT-kostnadsbesparingar: Trender i skyttegravarna. Business Communications Review, 34<\/em>(1), ss: 47-49.<\/a><\/p>\n\n\n\n Heisterberg, R., & Verma, A. (2014). Skapa aff\u00e4rsm\u00e4ssighet: Hur konvergens mellan moln, sociala medier, mobila medier, video och Big Data skapar konkurrensf\u00f6rdelar<\/em>. Somerset, NJ, USA: Wiley.<\/a><\/p>\n\n\n\n Helfert, M., Doucek, P. och Maryska, M. (2013). \"F\u00f6retagsarkitekten\" - ett nytt s\u00e4tt att hantera aff\u00e4rsinformatik. Kvalitet Innovation V\u00e4lst\u00e5nd, 17<\/em>(1), ss: 67-87.<\/a><\/p>\n\n\n\n Hill, R. (2013). Guide till cloud computing: principer och praxis<\/em>. New York; London: Springer.<\/a><\/p>\n\n\n\n Ind, N., & Coates, N. (2013). Betydelsen av medskapande. Europeisk f\u00f6retags\u00f6versikt, 25<\/em>(1), ss: 86-95, doi:10.1108\/09555341311287754.<\/a><\/p>\n\n\n\n Lacity, M. (2012). Teknik som m\u00f6jligg\u00f6rare f\u00f6r f\u00f6retag.<\/em> Podcast utdrag: Accenture.<\/a><\/p>\n\n\n\n Leist, S., & Zellner, G. (2006, 2006). Utv\u00e4rdering av nuvarande arkitekturramverk.<\/em> Dokumentet presenterat p\u00e5.<\/a><\/p>\n\n\n\n Luftman, J. (2000). Bed\u00f6mning av mognadsgrad f\u00f6r anpassning mellan f\u00f6retag och IT. Communications of the Association for Information Systems, 4<\/em>(14), ss: 1-51.<\/a><\/p>\n\n\n\n Lynch, K. (1981). En teori om god stadsform<\/em>. Cambridge, Mass: MIT Press.<\/a><\/p>\n\n\n\n Magoulas, T., & Pessi, K. (1998). Strategisk IT-hantering.<\/em> G\u00f6teborgs Universitet, G\u00f6teborg.<\/a><\/p>\n\n\n\n Makhlouf, H. H. (2014). Globaliseringens olika aspekter. International Journal of Business and Social Science, 5<\/em>(1).<\/a><\/p>\n\n\n\n Messier, R. (2014). Samarbete med cloud computing: s\u00e4kerhet, sociala medier och enhetlig kommunikation<\/em>. Amsterdam ; Boston: Syngress.<\/a><\/p>\n\n\n\n Moon, F. C. (2014). Sociala n\u00e4tverk i innovations- och uppfinningshistorien<\/em> (Vol. 22; 22.). Dordrecht: Springer.<\/a><\/p>\n\n\n\n North, K., Reinhardt, R., & Schmidt, A. (2004). F\u00f6rdelarna med Knowledge Management: N\u00e5gra empiriska bevis.<\/em> Wiesbaden\/Innsbruck: University of Applied Science Wiesbaden\/Management Center Innsbruck.<\/a><\/p>\n\n\n\n Nsubuga, W. M., Magoulas, T., & Pessi, K. (2014). F\u00f6rst\u00e5else av f\u00f6retagsarkitektens roll i ett proaktivt f\u00f6retagsutvecklingssammanhang.<\/em> Dokumentet presenterat p\u00e5 8th European Conference on IS Management and Evaluation: ECIME2014.<\/a><\/p>\n\n\n\n Oshri, I., Kotlarsky, J., & Willcocks, L. P. (2009). Handbok i global outsourcing och offshoring<\/em>. New York: Palgrave Macmillan.<\/a><\/p>\n\n\n\n Parker, B. (2005). Introduktion till globalisering och f\u00f6retagande: relationer och ansvar<\/em>. Thousand Oaks, Kalifornien; London: SAGE.<\/a><\/p>\n\n\n\n Pereira, C., & Sousa, P. (2005, 2005). F\u00f6retagsarkitektur: aff\u00e4rs- och IT-anpassning.<\/em> Dokumentet presenterat p\u00e5.<\/a><\/p>\n\n\n\n Raj, P. (2013). Molnbaserad f\u00f6retagsarkitektur<\/em>. GB: Auerbach Publishers Inc.<\/a><\/p>\n\n\n\n Rathod, H., & Townsend, J. (2014). Virtualisering 2.0 f\u00f6r dummies<\/em>. Chichester, West Sussex, England: John Wiley & Sons, Ltd.<\/a><\/p>\n\n\n\n Rivard, F., Harb, G. A., & M\u00e9ret, P. (2010). Det tv\u00e4rg\u00e5ende informationssystemet<\/em>: ISTE.<\/a><\/p>\n\n\n\n Roeleven, S., & Broer, J. (2009). Varf\u00f6r tv\u00e5 tredjedelar av Enterprise Architecture-projekten misslyckas.<\/em> Saarbr\u00fccken, Tyskland: IDS Scheer AG.<\/a><\/p>\n\n\n\n Savill, J., Barsolo, M., Beaudet, K., Deuby, S., Forys, M. och Fung, J. (2014). Beh\u00e4rska Hyper-V 2012 R2 med System Center och Windows Azure<\/em>. Indianapolis, Indiana: Wiley.<\/a><\/p>\n\n\n\n Simon, P. (2011). Varf\u00f6r nya system misslyckas: en insiders guide till framg\u00e5ngsrika IT-projekt<\/em>. Boston, MA: Thomson Course Technology.<\/a><\/p>\n\n\n\n Steghuis, C., & Proper, E. (2008). Kompetenser och ansvarsomr\u00e5den f\u00f6r f\u00f6retagsarkitekter - en tusenkonstn\u00e4r? I J. L. G. Dietz, A. Albani, & J. Barjis (Eds.), Framsteg inom f\u00f6retagsteknik I<\/em> (Vol. 10, ss. 93-107). Berlin, Heidelberg: Springer.<\/a><\/p>\n\n\n\n Strano, C., & Rehmani, Q. (2007). F\u00f6retagsarkitektens roll. Informationssystem och e-Business Management, 5<\/em>(4), ss: 379-396, doi:10.1007\/s10257-007-0053-1.<\/a><\/p>\n\n\n\n Sushil, & Stohr, E. A. (2014). Det flexibla f\u00f6retaget<\/em> (Vol. 1.; 1). New Delhi: Springer.<\/a><\/p>\n\n\n\n Unde, A. (2008). Att bli arkitekt hos en systemintegrat\u00f6r. Arkitekturjournalen, 2-6<\/em>.<\/a><\/p>\n\n\n\n Varella, M. D. (2014). Internationalisering av juridiken: Globalisering, internationell r\u00e4tt och komplexitet<\/em>. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg.<\/a><\/p>\n\n\n\nEtt retrospektivt perspektiv p\u00e5 varf\u00f6r enterprisearkitektur \u00e4r viktigt<\/h2>\n\n\n\n
Yrket som enterprisearkitekt<\/h2>\n\n\n\n
F\u00f6r f\u00f6rfattarna till denna studie, som har arbetat inom IT-branschen i m\u00e5nga \u00e5r, visar v\u00e5ra arbetsuppgifter ofta p\u00e5 vikten av en bra arkitektur, vilket omfattar kostnadseffekterna av en oordnad arkitektur. Medan flera EA-projekt misslyckas (Roeleven & Broer, 2009), k\u00e4mpar andra transformationsprojekt (Beer et al., 1990), och orsakerna bakom kan vara flera (Simon, 2011). V\u00e5r \u00f6vertygelse \u00e4r att EA ska vara en harmoni mellan en god och korrekt f\u00f6rst\u00e5else av b\u00e5de aff\u00e4rsdom\u00e4nen och IT-dom\u00e4nen, och att det finns en bra balans mellan de tv\u00e5 (Magoulas & Pessi, 1998). EA b\u00f6r ses som ett proaktivt f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt snarare \u00e4n ett reaktivt f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt till historiska h\u00e4ndelser (Nsubuga et al., 2014). Arkitektonisk godhet (Lynch, 1981) ska utv\u00e4rderas f\u00f6r organisationen i fr\u00e5ga; de arkitektoniska principerna (Haki & Legner, 2013) och de arkitektoniska m\u00f6nstren ska fastst\u00e4llas och implementeras i organisationen (Cloutier et al., 2010; Raj, 2013). V\u00e5r \u00f6vertygelse \u00e4r att EA inte \u00e4r sj\u00e4lvgenererande, eftersom m\u00e5let att uppfylla en rad organisatoriska f\u00f6rv\u00e4ntningar kommer att uppn\u00e5s av m\u00e4nniskor och inte av tekniken i sig. I det h\u00e4r perspektivet \u00e4r det enterprisearkitekten som utformar och utvecklar EA f\u00f6r en viss organisation. Av denna anledning \u00e4r v\u00e5rt intresse fokuserat p\u00e5 enterprisearkitekter som m\u00e4nniskor, och denna yrkesgrupps ambition att utveckla EA.<\/p>\n\n\n\nMotiv f\u00f6r denna studie<\/h2>\n\n\n\n
Det finns flera tillg\u00e4ngliga studier som fokuserar p\u00e5 EA i allm\u00e4nhet, t.ex. EA-ramverket (Leist & Zellner, 2006), mognadsgrad f\u00f6r anpassning mellan f\u00f6retag och IT (Luftman, 2000) och EA-anpassning (Pereira & Sousa, 2005). Vissa studier fokuserar fr\u00e4mst p\u00e5 f\u00f6retagsarkitekten i synnerhet, t.ex. f\u00f6retagsarkitektrollen i samband med stadsplaneringsmetaforen (Bolles, 2004), f\u00f6retagsarkitekten och informationshantering (Helfert et al., 2013) och den f\u00f6r\u00e4ndrade rollen f\u00f6r f\u00f6retagsarkitektrollen (G\u00f8tze, 2013). Dessutom fokuserar vissa studier p\u00e5 mer specifika egenskaper hos yrket, t.ex. kompetens och ansvarsomr\u00e5den f\u00f6r f\u00f6retagsarkitekten (Steghuis & Proper, 2008), f\u00f6retagsarkitektens roll (Strano & Rehmani, 2007), ansvarsomr\u00e5den (Unde, 2008), proaktiv handlingsstil (Nsubuga et al., 2014) och tankes\u00e4tt (Aerts et al., 2003).
Hittills har vi inte funnit mycket av motsvarande forskning, trots att det finns n\u00e5gra empiriska studier tillg\u00e4ngliga, till exempel Strano & Rehmani (2007) som unders\u00f6kte enterprisearkitektens roll med hj\u00e4lp av utvalda individuella intervjuer, och Steghuis & Proper (2008) genomf\u00f6rde en studie med fokus p\u00e5 kompetens genom att unders\u00f6ka enterprisearkitekten i ett utvalt f\u00f6retag.
Syftet med denna avhandling \u00e4r att bidra till ett aktuellt kunskapsl\u00e4ge f\u00f6r detta yrke och koncentrera sig f\u00f6ljaktligen p\u00e5 enterprisearkitekt yrket som en sammanst\u00e4llning av \u00e4mnena: roll, kompetens, makt, handlingsstil och huvudfokus, d\u00e4r studien baseras p\u00e5 b\u00e5de empiriskt insamlade data fr\u00e5n intervjuer med seniora yrkesverksamma som arbetar inom en enterprisearkitekt funktion och en litteraturstudie av samma akademiska omr\u00e5de. Bidraget fr\u00e5n denna studie \u00e4r att ge en rikare profilering av yrket som enterprisearkitekt, baserat p\u00e5 empiriska data.<\/p>\n\n\n\nForskningens syfte och fr\u00e5gest\u00e4llning<\/h2>\n\n\n\n
\n
\n
\n\n\n\n