{"id":153,"date":"2025-08-18T14:29:48","date_gmt":"2025-08-18T12:29:48","guid":{"rendered":"https:\/\/enterprisearkitekt.se\/?page_id=153"},"modified":"2025-09-23T09:00:06","modified_gmt":"2025-09-23T07:00:06","slug":"analys","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/enterprisearkitekt.se\/sv\/start\/analysis\/","title":{"rendered":"Analys"},"content":{"rendered":"

Nedanst\u00e5ende analys syftar till att belysa j\u00e4mf\u00f6relsen mellan hur EA-yrket beskrivs i den akademiska litteraturen och vad som framkommit i den empiriska studien. Analysen baseras p\u00e5 en komparativ analysmetod med syftet att ge en grundlig j\u00e4mf\u00f6rande utv\u00e4rdering av de utvalda fem \u00e4mnena. I varje \u00e4mne studeras de mest betydelsefulla och intressanta aspekterna. Var och en av dessa aspekter belyses med resultatet fr\u00e5n litteraturen och den empiriska studien d\u00e4r likheter och olikheter f\u00f6r varje aspekt beskrivs.<\/p>\n\n\n\n

Rollen<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Med bakgrund i denna studie, som syftar till att j\u00e4mf\u00f6ra litteratur med empiriska data, studeras yrkesrollens beskrivning ur en akademisk och en praktisk synvinkel i syfte att fastst\u00e4lla karakt\u00e4riserande f\u00f6rest\u00e4llningar och att urskilja yrkets huvudsakliga ambition. Det finns inga juridiska eller regulatoriska kriterier som definierar rollen och i litteraturen beskrivs rollen utifr\u00e5n olika perspektiv, men det finns en hel del skrivet om rollen med fokus p\u00e5 olika funktioner som f\u00f6r\u00e4ndringsagent och f\u00f6rhandlare. Den empiriska studien visar att rollbeskrivningen oftast utg\u00e5r fr\u00e5n en nedbrytning av f\u00f6retagets EA-initiativ och ett uppdrag s\u00e5som att etablera och uppr\u00e4tth\u00e5lla den strategiska inriktningen av metoder, standarder, best practices och styrning f\u00f6r IT Management. F\u00f6r att studera ett yrke kan det tyckas relevant att unders\u00f6ka om det finns n\u00e5gra m\u00e4tbara m\u00e5l f\u00f6r resultatet av arbetsinsatsen. Varken den akademiska eller den empiriska studien kan visa att det finns n\u00e5gra s\u00e5dana verktyg eller nyckeltal (KPI:er). Den empiriska studien visar dock att det finns ett stort intresse och behov av ett s\u00e5dant verktyg. M\u00e5nga respondenter kopplar denna brist till att organisationens EA \u00e4r omoget f\u00f6r ett s\u00e5dant m\u00e4tverktyg. I den akademiska litteraturen n\u00e4mns inte att det \u00e4r vanligt med andra sidoaktiviteter i rollen, vilket den empiriska studien tydligt visar. Detta \u00e4r ett mycket intressant resultat som kan tolkas som att en tydligare och sn\u00e4vare rollbeskrivning skulle kunna st\u00f6dja att alla utf\u00f6rda aktiviteter finns med i beskrivningen. Litteraturen beskriver att rollen \u00e4r under utveckling men kopplingen som den empiriska studien g\u00f6r till EA-mognad \u00e4r inte sj\u00e4lvklar. Den empiriska studien beskriver att respondenterna anser att rollbeskrivningen \u00e4r starkt beroende av organisationens uppn\u00e5dda EA-mognad och att en mognadsintensifiering skulle gynna rollbeskrivningen.<\/p>\n\n\n\n

Aspekter<\/strong><\/td>Litteraturstudie<\/strong><\/strong><\/td>Empirisk studie<\/strong><\/td>Likheter och olikheter<\/strong><\/strong><\/td><\/tr><\/thead>
En tydlig rollbeskrivning<\/strong><\/td>Flera olika beskrivningar finns<\/td>Flera respondenter har rollbeskrivningen i form av en arbetsbeskrivning.<\/td>I litteraturen presenteras beskrivningar med olika roll-\/funktionsfokus och de empiriska studierna \u00e5terspeglar fr\u00e4mst de organisatoriska EA-uppdragen<\/td><\/tr>
M\u00e4tbara m\u00e5l f\u00f6r arkitekten<\/strong><\/td>Ej n\u00e4mnt<\/td>Endast ett f\u00e5tal respondenter har detta tydligt uttalat<\/td>Inom detta omr\u00e5de beskriver varken litteraturen eller den empiriska studien tydligt hur man ska m\u00e4ta resultatet av arbetsprestationen<\/td><\/tr>
Parallella arbetsuppgifter<\/strong><\/td>Ej n\u00e4mnt<\/td>Vanligt bland respondenterna<\/td>Stora skillnader i denna aspekt. Litteraturen n\u00e4mner inte n\u00e5gra sekund\u00e4ra uppdrag medan det \u00e4r vanligt enligt den empiriska studien<\/td><\/tr>
Rollbeskrivning i f\u00f6rh\u00e5llande till EA-mognad<\/strong><\/td>Inte vanligt<\/td>Rollen relateras ofta till mognadsniv\u00e5n av respondenterna<\/td>I litteraturen beskrivs att rollen \u00e4r under utveckling. Den empiriska studien visar dock att rollbeskrivningen kopplad till EA-mognad inte \u00e4r sj\u00e4lvklar.<\/td><\/tr><\/tbody><\/table><\/figure>\n\n\n\n

Tabell <\/em><\/a>7. J\u00e4mf\u00f6relse av aspekter avseende rollen<\/em><\/p>\n\n\n\n

Kompetens<\/strong><\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r man j\u00e4mf\u00f6r litteraturen med den empiriska forskningen om n\u00f6dv\u00e4ndiga f\u00e4rdigheter och kompetens f\u00f6r enterprisearkitekt finns det m\u00e5nga likheter i beskrivningarna \u00e4ven om det finns vissa inkonsekvenser mellan dem. N\u00e4r det g\u00e4ller fr\u00e5gan om vad som utg\u00f6r k\u00e4rnkompetensen i yrket \u00e4r litteraturen och den empiriska studien \u00f6verens om att det kr\u00e4vs h\u00f6g kompetens inom informationsmodellering och tj\u00e4nstedesign. B\u00e5da menar att samarbets- och kommunikationsf\u00f6rm\u00e5ga p\u00e5 olika niv\u00e5er \u00e4r den mest centrala kunskapen f\u00f6r yrket. \u00c4ven om litteraturen s\u00e4llan beskriver vad denna kunskap ska anv\u00e4ndas till, visar den empiriska studien att denna kunskap i m\u00e5nga fall kan kritiseras f\u00f6r hur v\u00e4l EA-uppdraget kan fr\u00e4mjas i organisationen. Flera forskare n\u00e4mner f\u00f6r\u00e4ndringshantering som en k\u00e4rnkompetens medan ingen av respondenterna uttryckte detta som en viktig f\u00e4rdighet. Detta kan tolkas som att arkitekterna inte i f\u00f6rsta hand ser sig sj\u00e4lva som ansvariga f\u00f6r probleml\u00f6sning, utan snarare fokuserar p\u00e5 att vara en lagmedlem som hj\u00e4lper andra under f\u00f6r\u00e4ndringsprocessen. Att vara en bra ledare beskrivs som en central f\u00e4rdighet i litteraturen. Den empiriska studien visar att det \u00e4r viktigt att f\u00f6rst\u00e5 organisationens formella och informella beslutsprocesser f\u00f6r att lyckas inom sitt yrke. Om man f\u00f6rsummar dessa beslutsv\u00e4gar kan m\u00f6jligheten att p\u00e5verka l\u00e4mpliga intressenter i organisationen minska. B\u00e5de litteraturen och den empiriska studien beskriver kontinuerlig kunskapsinh\u00e4mtning genom akademiska studier: delta i forum, l\u00e4sa branschtidningar, bes\u00f6ka m\u00e4ssor och kollegialt n\u00e4tverkande som viktigt f\u00f6r att kunna prestera och h\u00e5lla sig uppdaterad om utvecklingen inom EA-omr\u00e5det. B\u00e5de litteraturen och den empiriska studien visar att kunskapen om modellering och tolkning av modeller \u00e4r viktig f\u00f6r yrket, men de tv\u00e5 skiljer sig \u00e5t n\u00e4r det g\u00e4ller vikten av att inneha en certifiering inom ramverk. Den empiriska studien visar att det inte \u00e4r viktigt att certifiera ramverkens kompetens medan litteraturen ganska ofta n\u00e4mner denna funktion.<\/p>\n\n\n\n

Aspekter<\/strong><\/td>Litteraturstudie<\/strong><\/strong><\/td>Empirisk studie<\/strong><\/td>Likheter och olikheter<\/strong><\/strong><\/td><\/tr><\/thead>
Viktigaste f\u00e4rdigheten<\/strong><\/td>Kommunikationsf\u00f6rm\u00e5ga<\/td>Kommunikationsf\u00f6rm\u00e5ga<\/td>B\u00e5de litteratur och empiriska studier visar att den viktigaste f\u00e4rdigheten \u00e4r att f\u00f6rst\u00e5 kommunikationsf\u00f6rm\u00e5gan.<\/td><\/tr>
Kompetens inom f\u00f6r\u00e4ndringsledning<\/strong><\/td>Uppenbar<\/td>Ej n\u00e4mnt<\/td>I litteraturen framst\u00e4lls enterprisearkitekten som en f\u00f6r\u00e4ndringsagent, medan respondenterna inte n\u00e4mner detta som en kunskap.<\/td><\/tr>
F\u00f6rm\u00e5ga att fatta beslut<\/strong><\/td>Uppenbar<\/td>N\u00e4mnd<\/td>Den empiriska studien illustrerar vad denna kunskap om beslutsfattande kommer att anv\u00e4ndas till, p\u00e5 ett mer detaljerat s\u00e4tt \u00e4n vad litteraturstudien g\u00f6r.<\/td><\/tr>
Kontinuerlig inh\u00e4mtning av kunskap<\/strong><\/td>N\u00e4mnd<\/td>Tydligt beskrivet<\/td>Relativ samst\u00e4mmighet i denna aspekt. B\u00e5da anser att det \u00e4r viktigt.<\/td><\/tr>
Arkitektens ramverk f\u00f6r certifiering<\/strong><\/td>Uppenbar<\/td>Uppenbarligen inte n\u00f6dv\u00e4ndigt<\/td>I litteraturen beskrivs kunskapen om olika ramverk och certifieringar som viktig medan den empiriska studien inte styrker detta.<\/td><\/tr><\/tbody><\/table><\/figure>\n\n\n\n

Tabell <\/em><\/a>8<\/em>. J\u00e4mf\u00f6relse av aspekter avseende kompetenserna.<\/em><\/em><\/p>\n\n\n\n

Kraften<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Vid j\u00e4mf\u00f6relsen av makt som aspekter av yrket j\u00e4mf\u00f6rs begreppen befogenhet, ansvar och tillg\u00e4ngliga resurser med den akademiska litteraturen och den empiriska forskningen. I litteraturen beskrivs arkitektens makt relativt utf\u00f6rligt med en betydande befogenhet att fatta beslut som p\u00e5verkar m\u00e5nga olika intressenter och aff\u00e4rsfunktioner. Den empiriska studien visar att denna frihet inte \u00e4r riktigt lika omfattande n\u00e4r det g\u00e4ller makten att verkst\u00e4lla dessa beslut. I m\u00e5nga fall finns den fulla makten endast inom arkitektomr\u00e5det och n\u00e4r det g\u00e4ller organisationens st\u00f6rre uppdrag \u00e4r arkitektens makt endast av r\u00e5dgivande karakt\u00e4r. I litteraturen beskrivs professionens uppdrag som att styra medan den empiriska studien visar att arkitekterna inte vill f\u00f6rknippas med att \u00f6vervaka sina kollegor, till\u00e5ta auktorisation eller aktivt s\u00f6ka syndabockar. Litteraturen ger ingen sammanh\u00e4ngande bild av professionens ansvar medan den empiriska studien visar att de intervjuade arkitekterna \u00e4r v\u00e4l medvetna om vilka ansvarsomr\u00e5den de f\u00f6rv\u00e4ntas verka inom. De n\u00e4mnda ansvarsomr\u00e5dena ber\u00f6r ofta uppgifter som att utveckla en gemensam vokabul\u00e4r, st\u00f6dja datamodellering och omvandla informationsmodeller till tj\u00e4nstedesign i dialog med andra arkitekter och intressenter.<\/p>\n\n\n\n

Aspekter<\/strong><\/td>Litteraturstudie<\/strong><\/strong><\/td>Empirisk studie<\/strong><\/td>Likheter och olikheter<\/strong><\/strong><\/td><\/tr><\/thead>
Kraft<\/strong><\/td>Best\u00e5ende av<\/td>Begr\u00e4nsad<\/td>Omfattningen av makten skiljer sig \u00e5t.<\/td><\/tr>
Arkitektonisk kraft<\/strong><\/td>Best\u00e5ende av<\/td>Best\u00e5ende av<\/td>Inom arkitekturomr\u00e5det finns en omfattande makt<\/td><\/tr>
Egenmakt<\/strong><\/td>Best\u00e5ende av<\/td>Begr\u00e4nsad<\/td>I litteraturen beskrivs empowerment som en viktig faktor f\u00f6r att frig\u00f6ra potential, men detta \u00e4r inte uppenbart i den empiriska studien<\/td><\/tr>
Auktorisation<\/strong><\/td>Best\u00e5ende av<\/td>Begr\u00e4nsad<\/td>Omfattningen av auktorisationen skiljer sig \u00e5t<\/td><\/tr>
Arkitektonisk auktorisation<\/strong><\/td>Best\u00e5ende av<\/td>Best\u00e5ende av<\/td>Inom arkitektomr\u00e5det finns omfattande auktorisation<\/td><\/tr>
Arkitektoniskt ansvar<\/strong><\/td>Enhetlig strategi saknas<\/td>Relativt tydlig och enhetlig bild<\/td>Den empiriska studien visar en detaljerad bild av ansvarsomr\u00e5dena medan den akademiska litteraturen inte \u00e4r lika specifik.<\/td><\/tr>
Styrande eller r\u00e5dgivande f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt<\/strong><\/td>B\u00e5da<\/td>Endast r\u00e5dgivning<\/td>Den empiriska studien visar att arkitekter vill bli sedda som r\u00e5dgivare, d\u00e4r vanan att \u00f6vervaka kollegor inte \u00e4r \u00f6nskv\u00e4rd.<\/td><\/tr><\/tbody><\/table><\/figure>\n\n\n\n

Tabell <\/em><\/a>9<\/em>. J\u00e4mf\u00f6relse av aspekter avseende kraften.<\/em><\/em><\/p>\n\n\n\n

Stilen i sk\u00e5despeleriet<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Drivkraften f\u00f6r detta avsnitt \u00e4r att j\u00e4mf\u00f6ra litteraturen med den empiriska forskningen om egenskaperna hos den stil som representerar enterprisearkitektens stil i sitt yrke, att agera proaktivt eller reaktivt. \u00c4ven om litteraturen i stor utstr\u00e4ckning uttrycker proaktivitet i samband med EA, kan dessa uttalanden inte bekr\u00e4ftas av den empiriska studien. En negativ egenskap som noterats i EA-referenslitteraturen \u00e4r att definitionen av proaktivt eller reaktivt tillv\u00e4gag\u00e5ngss\u00e4tt s\u00e4llan f\u00f6rklaras. Majoriteten av EA-litteraturen betraktar dock EA i ljuset av ett proaktivt f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt, och majoriteten av respondenterna f\u00f6ljer det proaktiva f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4ttet; trots detta kommer de dagliga uppdragen att tvinga arkitekten att agera reaktivt p\u00e5 dagliga fr\u00e5gor och uppgifter. I EA-litteraturen beskrivs EA som motorn f\u00f6r den kommande framtiden, men den empiriska studien av detta \u00e4mne visar att den framg\u00e5ngsrike enterprisearkitekten m\u00e5ste uppskatta tidsdynamik och tempo i interaktionen med sina kollegor. Organisationens och ledningens stil kommer att p\u00e5verka inst\u00e4llningen hos dem som f\u00f6ljer efter. S\u00e5ledes kommer enterprisearkitekter att bete sig i enlighet med vad som f\u00f6rv\u00e4ntas av deras \u00f6verordnade (vertikalt samarbete), dessutom i relationen med andra, inte \u00f6verordnade, roller inom EA-sammanhanget (horisontellt samarbete). Effekterna av chefernas ledarskap p\u00e5 s\u00e4ttet att agera beaktas s\u00e4llan i EA-litteraturen, men i den h\u00e4r studien konstateras en uppenbar tendens till reaktivt beteende i praktiken. Den strategiska f\u00f6rm\u00e5gan fr\u00e5n EA \u00e4r tydlig i litteraturen. I viss m\u00e5n framst\u00e5r det som uppenbart f\u00f6r respondenterna att EA-arbetet ger strategiska m\u00f6jligheter, men enligt respondenterna delar inte organisationen samma uppfattning. Tolkningen \u00e4r att en stor del av respondenterna beskriver sitt s\u00e4tt att arbeta med aff\u00e4rsstrategi som reaktivt. Ett f\u00f6rs\u00f6k att fastst\u00e4lla proaktivitet och reaktivitet f\u00f6r enterprisearkitekt positionen \u00e4r att korrelera dessa f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt till om arkitektens handlingar betraktas som in-role eller som extra-role-beteende. Den empiriska studien visar att proaktivitet inom rollen skulle kunna klassificera en viss \u00e5tg\u00e4rd som att h\u00e5lla kontakt med f\u00f6r\u00e4ndringsinitiativ i ett f\u00f6rs\u00f6k att informera teammedlemmarna om EA-principerna eller st\u00f6djande funktioner under projektets livscykel. Reaktiviteten i rollen kan vara ett uttryck f\u00f6r en upprepad EA-strategi som h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n f\u00f6retagets aff\u00e4rsstrategi, som respondenterna har uttryckt, trots att EA betraktas som en strategisk f\u00f6rm\u00e5ga. Den extra rollens proaktiva strategi kan tolkas som att respondenterna f\u00f6rs\u00f6ker s\u00e4lja in f\u00f6rdelarna med EA till sina kollegor, medan den extra rollens reaktiva strategi \u00e4r att tillr\u00e4ttavisa samma kollegor f\u00f6r bristande efterlevnad av EA-principerna.<\/p>\n\n\n\n

Aspekter<\/strong><\/td>Litteratur\u00f6versikt<\/strong><\/td>Empirisk studie<\/strong><\/td>Likheter och olikheter<\/strong><\/td><\/tr><\/thead>
Proaktiv i f\u00f6rh\u00e5llande till EA<\/strong><\/td>\u00d6verv\u00e4ldigande<\/td>Diversifierat sammanhang<\/td>Proaktivitet i samband med EA \u00e4r ofta uppm\u00e4rksammat i litteraturen. Proaktivitet f\u00f6r enterprisearkitekten kan vara diversifierad i sitt sammanhang.<\/td><\/tr>
Reaktiv i f\u00f6rh\u00e5llande till EA<\/strong><\/td>Mindre omn\u00e4mnda<\/td>Uppenbar<\/td>Mindre omn\u00e4mnt i litteraturen, men ofta tolkat av respondenterna.<\/td><\/tr>
In-roll vs extra-roll inom EA-omr\u00e5det<\/strong><\/td>N\u00e4mnd<\/td>Uppenbar<\/td>I den empiriska studien dominerar reaktivitet inom rollen, medan proaktivitet dominerar utanf\u00f6r rollen. Under tiden kommer litteraturen inte att avgr\u00e4nsa dessa aspekter p\u00e5 ett tydligt s\u00e4tt.<\/td><\/tr>
Snabb balans mellan reaktivitet och proaktivitet<\/strong><\/td>Mindre omn\u00e4mnda<\/td>Uppenbar<\/td>I litteraturen framst\u00e4lls EA som en drivkraft, medan respondenterna ser takten som avg\u00f6rande.<\/td><\/tr>
Organisationens ledarstils inverkan p\u00e5 s\u00e4ttet att agera<\/strong><\/td>N\u00e4mnd<\/td>Uppenbar<\/td>P\u00e5verkan fr\u00e5n organisationens ledning och dess str\u00e4van att positionera proaktivitet n\u00e4mns mindre i EA-litteraturen, medan \u00e5tg\u00e4rderna empiriskt \u00e5terspeglar ett reaktivt f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt.<\/td><\/tr>
EA som en strategisk f\u00f6rm\u00e5ga<\/strong><\/td>Uppenbar<\/td>Uppenbar<\/td>Den strategiska f\u00f6rm\u00e5gan f\u00f6r EA ur ett aff\u00e4rsperspektiv \u00e4r uppenbar enligt litteraturen, men de flesta respondenter \u00e4r reaktiva i f\u00f6rh\u00e5llande till aff\u00e4rsstrategin.<\/td><\/tr><\/tbody><\/table><\/figure>\n\n\n\n

Tabell <\/em><\/a>10<\/em>. J\u00e4mf\u00f6relse av aspekter p\u00e5 sk\u00e5despeleriets stil.<\/em><\/em><\/p>\n\n\n\n

Huvudfokus<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Detta avsnitt kommer att behandla den j\u00e4mf\u00f6relse som framg\u00e5r av EA-litteraturen och som matchas med samma egenskaper hos respondenterna i denna studie avseende enterprisearkitektens huvudfokus som \u00e5terspeglar balansen mellan aff\u00e4rs- och IT-dom\u00e4nernas fr\u00e5gor. Den allm\u00e4nna uppfattningen som framkommer i litteraturen \u00e4r att enterprisearkitekten \u00e4r avsedd att fungera som en pilot f\u00f6r att ge v\u00e4gledning till organisationen, den h\u00f6gsta ledningen och projektmedlemmarna i sv\u00e5ra vatten, genom att tillhandah\u00e5lla arkitektoniska erfarenheter och teknisk kunskap som syftar till att j\u00e4mna ut de fria v\u00e4garna och f\u00f6rhindra att f\u00f6ljarna blir strandsatta. Trots detta anst\u00e4ndiga f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt uttrycker majoriteten av respondenterna i denna studie en viss tvekan inf\u00f6r att bli tillfr\u00e5gade utan vidare, dvs. att bli tillfr\u00e5gade p\u00e5 beg\u00e4ran, regelbundet n\u00e4r uppgifter har misslyckats. Balansen mellan aff\u00e4rskunskap och en grundl\u00e4ggande IT-erfarenhet n\u00e4mns i litteraturen, men \u00e4r uppenbarligen uttalad av respondenterna i den h\u00e4r studien. Flera respondenter framh\u00e5ller att det tar kalendertid i anspr\u00e5k att \u00f6vertyga organisationen om v\u00e4rdet av EA som centralt, medan denna tidsfaktor s\u00e4llan n\u00e4mns i litteraturen. Medan EA-litteraturen f\u00f6rv\u00e4ntar sig att v\u00e4rde ska h\u00e4rledas fr\u00e5n EA, visar den empiriska studien, som beskrivs i denna studies artikel 2, en f\u00f6retagsarkitekt som s\u00e4llan granskas utifr\u00e5n EA-relaterade m\u00e4tningar, och som inte heller har ett tydligt uppdrag kopplat till utv\u00e4rdering av m\u00e4tningar. Ibland g\u00e5r Enterprise-arkitektens anstr\u00e4ngningar \u00f6verstyr och slutar i EA:s elfenbenstorn, p\u00e5 ett dogmatiskt s\u00e4tt som f\u00f6rsummar det aff\u00e4rsv\u00e4rde som EA ger. Ett intressant resultat \u00e4r den observation som framkom i intervjuerna, n\u00e4mligen att organisationens efterlevnad av EA-principerna \u00e4r ganska god n\u00e4r det g\u00e4ller det genomsnittliga projektets anstr\u00e4ngningar att respektera EA-riktlinjerna. De flesta organisationer anser dock att f\u00f6retags\u00f6vergripande f\u00f6r\u00e4ndrings- och omst\u00e4llningsprogram endast kan beslutas av den h\u00f6gsta ledningen, d\u00e4r EA-principerna och -riktlinjerna \u00e5sidos\u00e4tts utan vidare. Mot denna bakgrund kan EA ifr\u00e5gas\u00e4ttas som den strategiska f\u00f6rm\u00e5ga som ofta n\u00e4mns i litteraturen, \u00e4ven om det sker implicit. Denna iakttagelse f\u00f6rst\u00e4rks av det faktum att regelbundna m\u00f6ten mellan den h\u00f6gsta ledningen och EA-representanterna \u00e4r s\u00e4llsynta. Majoriteten av de tillfr\u00e5gade har aldrig tr\u00e4ffat den h\u00f6gsta verkst\u00e4llande direkt\u00f6ren \/ VD i ett personligt m\u00f6te. Genom denna iakttagelse kan den strategiska anpassningen, som ofta framh\u00e5lls i EA-litteraturen, i realiteten ifr\u00e5gas\u00e4ttas.<\/p>\n\n\n\n

Aspekter<\/strong><\/td>Litteratur\u00f6versikt<\/strong><\/strong><\/td>Empirisk studie<\/strong><\/td>Likheter och olikheter<\/strong><\/strong><\/td><\/tr><\/thead>
Balans mellan IT- och aff\u00e4rsfokus<\/strong><\/td>N\u00e4mnd<\/td>Uppenbar<\/td>Viss forskning beskriver balansen men de flesta beskrivningar har en slagsida mot IT. Den empiriska studien visar p\u00e5 en hyfsad balans.<\/td><\/tr>
Att vara r\u00e5dgivare<\/strong><\/td>Uppenbar<\/td>Uppenbar<\/td>Litteraturen verkar positionera arkitekten som v\u00e4gledare i tekniska och arkitektoniska fr\u00e5gor. Den empiriska studien visar p\u00e5 organisatoriska f\u00f6r\u00e4ndringar som handlar om EA:s ad hoc-unders\u00f6kningar, probleml\u00f6sning snarare \u00e4n probleml\u00f6sning.<\/td><\/tr>
Stora projekt \u00e5sidos\u00e4tter EA-principer<\/strong><\/td>Mindre omn\u00e4mnda<\/td>Uppenbar<\/td>Denna aspekt var uppenbar i flera unders\u00f6kta organisationer, men av begr\u00e4nsat intresse i litteraturen i allm\u00e4nhet.<\/td><\/tr>
F\u00f6rekomst av regelbundna m\u00f6ten mellan h\u00f6gsta ledningen och EA-funktionen om strategiska avsikter och \u00e4mnen<\/strong><\/td>N\u00e4mnd, underf\u00f6rst\u00e5tt<\/td>S\u00e4llan<\/td>Strategisk anpassning \u00e4r en vanlig beskrivning i EA-litteraturen. Den empiriska studien visar att det \u00e4r s\u00e4llsynt med regelbundna m\u00f6ten mellan respondenterna och cheferna, vilket ger upphov till fr\u00e5gan om hur strategisk anpassning genomf\u00f6rs.<\/td><\/tr>
Tid att p\u00e5verka<\/strong><\/td>N\u00e4mnd, brist p\u00e5 riktning<\/td>Uppenbar<\/td>Det tar tid att inf\u00f6ra EA, och tidsfaktorn uttrycks s\u00e4llan i litteraturen, men \u00e4r uppenbar n\u00e4r man tolkar respondenternas beskrivning.<\/td><\/tr>
EA:s elfenbenstorn<\/strong><\/td>N\u00e4mnd<\/td>Diversifierad<\/td>I den empiriska studien h\u00e4vdas att om EA som drivkraft \u00e4r f\u00f6r stark, n\u00e4rmar sig elfenbenstornet f\u00f6r EA. Vissa respondenter rapporterar om detta tillst\u00e5nd, d\u00e4r EA anses vara mindre uppskattat. Denna bild \u00e4r s\u00e4llan beskriven i litteraturen.<\/td><\/tr>
Aff\u00e4rsv\u00e4rde som h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n EA<\/strong><\/td>Uppenbar<\/td>F\u00f6rsummad<\/td>F\u00f6rdelar och aff\u00e4rsv\u00e4rde som h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n EA uttrycks upprepade g\u00e5nger i EA-litteraturen, medan den empiriska observationen visar p\u00e5 blygsam uppm\u00e4rksamhet p\u00e5 m\u00e4tningar.<\/td><\/tr><\/tbody><\/table><\/figure>\n\n\n\n

Tabell <\/em><\/a>11<\/em>. J\u00e4mf\u00f6relse av aspekter avseende huvudfokus.<\/em><\/em><\/p>\n\n\n\n

Denna analys i sammandrag<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Denna analys syftar till att belysa j\u00e4mf\u00f6relsen mellan hur EA-yrket beskrivs i den akademiska litteraturen och vad som framkommit i den empiriska studien. Resultatet av denna analys kan sammanfattas med att litteraturen och empirin i m\u00e5nga avseenden st\u00e4mmer v\u00e4l \u00f6verens medan den skiljer sig markant \u00e5t p\u00e5 vissa punkter. Exempel p\u00e5 n\u00e4r de tv\u00e5 studierna skiljer sig \u00e5t kan s\u00e4gas vara n\u00e4r litteraturen beskriver att rollen \u00e4r under utveckling, men kopplingen som den empiriska studien g\u00f6r till EA-mognad \u00e4r inte uppenbar i den akademiska litteraturen. \u00c5 ena sidan visar den empiriska studien p\u00e5 samband och f\u00f6ljdverkningar som inte kunde hittas i den litteratur d\u00e4r uppt\u00e4ckten av sambandet mellan rollbeskrivningen och den organisatoriska EA-mognaden gjordes. \u00c5 andra sidan beskriver litteraturen vissa aspekter som inte framkommer i den empiriska studien, t.ex. att f\u00f6r\u00e4ndringshantering \u00e4r en viktig ingrediens och kompetens f\u00f6r de yrkesverksamma, medan denna kunskap inte framkommer i den empiriska studien. Fall d\u00e4r de tv\u00e5 olika studierna i stort sett \u00e4r \u00f6verens och deras resultat \u00e4r i harmoni kan exemplifieras med resultatet att de b\u00e5da anser att de viktigaste f\u00e4rdigheterna \u00e4r att f\u00f6rst\u00e5 verksamheten och kommunikationsf\u00f6rm\u00e5gan.<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Below analysis aims to highlight the comparison between how the EA profession is described in the academic literature and revealed by the empirical study. The analysis is based on a comparative analysis method with the purpose to provide a thorough comparative evaluation of the selected five topics. In each topic, the most significant and interesting […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"parent":29,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"page-with-title","meta":{"om_disable_all_campaigns":false,"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"class_list":["post-153","page","type-page","status-publish","hentry"],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/enterprisearkitekt.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/153","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/enterprisearkitekt.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/enterprisearkitekt.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/enterprisearkitekt.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/enterprisearkitekt.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=153"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/enterprisearkitekt.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/153\/revisions"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/enterprisearkitekt.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/29"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/enterprisearkitekt.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=153"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}