{"id":111,"date":"2025-08-18T13:32:46","date_gmt":"2025-08-18T11:32:46","guid":{"rendered":"https:\/\/enterprisearkitekt.se\/?page_id=111"},"modified":"2025-09-23T16:05:59","modified_gmt":"2025-09-23T14:05:59","slug":"enterprisearkitektur-teoretiskt-ramverk","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/enterprisearkitekt.se\/sv\/start\/it-management\/enterprise-architecture-theorectical-framework\/","title":{"rendered":"F\u00f6retagsarkitektur - Teoretiskt ramverk"},"content":{"rendered":"

Enterprisearkitektur<\/a><\/h2>\n\n\n\n

Avsikten med detta avsnitt \u00e4r att positionera enterprisearkitekten som en teammedlem i enterprisearkitektur funktionen. Avsnittet omfattar EA:s ramverk, verktyg och metoder, EA-rollen, EA-utmaningar och EA-ansvar.<\/p>\n\n\n\n

I syfte att minska f\u00f6rekomsten av informations\u00f6ar och f\u00f6r att samordna aff\u00e4rs- och IS\/IT-dom\u00e4nerna har ansvaret f\u00f6r samordningen av de olika initiativen lagts p\u00e5 enterprisearkitektur (EA) inom organisationen (Magoulas & Pessi, 1998<\/a>). EA \u00e4r enligt f\u00f6ljande Aerts et al (2003)<\/a> EA bygger p\u00e5 tre dom\u00e4ner: aff\u00e4rsdom\u00e4nen, applikationsarkitekturen och plattformsarkitekturen f\u00f6r IKT (informations- och kommunikationsteknik). EA bygger p\u00e5 arkitektoniska principer (Greefhorst & Proper, 2011<\/a>) och arkitektoniska m\u00f6nster (Perroud & Inversini, 2013<\/a>).<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r att uppn\u00e5 strategisk anpassning f\u00f6r de ber\u00f6rda dom\u00e4nerna (Henderson & Venkatraman, 1999<\/a>), empowerment och teamarbete \u00e4r avg\u00f6rande (Magoulas & Pessi, 1998<\/a>). Organisationer best\u00e5r av system som antingen \u00e4r h\u00e5rda (t.ex. maskiner) eller mjuka (t.ex. m\u00e4nniskor) (Checkland, 1989<\/a>), d\u00e4r system och dess relationer, som arkitektur, samarbetar (Sangwan, 2015<\/a>). Langefors (1978)<\/a> betonar medvetenheten om att system inte enbart \u00e4r en teknisk konstruktion, och att teknik d\u00e4rf\u00f6r b\u00f6r betraktas som ett bidrag till ett system som involverar m\u00e4nniskor. EA anses i stor utstr\u00e4ckning tillhandah\u00e5lla en aff\u00e4rsstrategisk f\u00f6rm\u00e5ga f\u00f6r f\u00f6retag (Simon et al. 2014<\/a>). F\u00f6r att uppn\u00e5 denna f\u00f6rm\u00e5ga b\u00f6r EA betraktas som en del av verksamhetens IT-styrningsmodell, d\u00e4r man f\u00f6rutom EA \u00e4ven utv\u00e4rderar IT-principerna, IT-infrastrukturen, behovet av aff\u00e4rsapplikationer och investeringsbehoven (i teknik) (Ross m.fl. 2006<\/a>). Metaforen med stadsplanen anv\u00e4nds ofta f\u00f6r att beskriva och avgr\u00e4nsa EA:s arbete i motsats till andra arkitekturer som \u00e4r involverade i IT-hantering. Medan andra arkitekter planerar f\u00f6r enskilda element, t.ex. system eller s\u00e4rskilda data, \u00e4r EA avsedd att specificera och hantera interaktionen mellan m\u00e5nga (alla) element inom verksamheten (Niemann, 2006<\/a>).<\/p>\n\n\n\n

Nya tekniska uppfinningar kommer att skapa behov av en fungerande infrastruktur, men i de flesta fall m\u00e5ste organisationen byggas upp p\u00e5 nytt fr\u00e5n grunden. I den h\u00e4r milj\u00f6n f\u00f6rv\u00e4ntas EA representera expertisen och ge en korrekt f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r f\u00f6rdelarna och, vilket \u00e4r viktigt, konsekvenserna av en ny v\u00e4g att g\u00e5. I m\u00e5nga fall, n\u00e4r en ny v\u00e4g har valts och implementerats, passeras en punkt d\u00e4r det inte finns n\u00e5gon \u00e5terv\u00e4ndo (Rivard m.fl. 2010<\/a>). D\u00e4rf\u00f6r b\u00f6r EA v\u00e4gleda organisationer genom de f\u00f6r\u00e4ndringar i verksamhet, information, processer och teknik som \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndiga f\u00f6r att genomf\u00f6ra f\u00f6retagets strategier. Medan en organisation \u00e4r en m\u00e4nsklig konstruktion, \u00e4r EA framkallad av den m\u00e4nskliga andan och kunskapen om hur man b\u00e4st bygger upp tekniken f\u00f6r att st\u00f6dja organisationen (Potts, 2013<\/a>).<\/p>\n\n\n\n

Sammanfattningsvis \u00e4r EA avsett att samordna den strategiska anpassningen, vilket indikerar en tydlig strategisk f\u00f6rm\u00e5ga hos EA f\u00f6r verksamheten. Eftersom det \u00e4r m\u00e4nniskan som bygger EA, m\u00e5ste de yrkesverksamma som enterprisearkitekter genomf\u00f6ra EA-initiativen f\u00f6r att uppn\u00e5 denna v\u00e4gledning till organisationen. I de f\u00f6ljande avsnitten beskrivs kortfattat definitionen av och rollen f\u00f6r EA.<\/p>\n\n\n\n

Definitionen av EA<\/h3>\n\n\n\n

Tyv\u00e4rr \u00e4r en allm\u00e4nt vedertagen definition av EA fortfarande under utarbetande (Strano & Rehmani, 2007<\/a>). Detta underavsnitt \u00e4r dock avsett att ge en kortfattad bild av EA-begreppet:<\/p>\n\n\n\n

Enterprisearkitektur (EA) har en stark st\u00e4llning i ett f\u00f6retag genom att ge f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r lednings- och teknikbeslut. D\u00e4rmed \u00e4r EA i viss m\u00e5n ett politiskt instrument (Sidorova & Kappelman, 2009<\/a>). EA kan vara ett anv\u00e4ndbart verktyg f\u00f6r att kontrollera aff\u00e4rsprocesser i syfte att uppn\u00e5 konsekvens och transparens (Brocke vom & Rosemann, 2010<\/a>). EA \u00e4r f\u00f6rm\u00e5gan att ge en tillfredsst\u00e4llande och acceptabel 360-graders bild av verksamheten i en positiv str\u00e4van efter kvalitet som ger m\u00e5ngfald av \u00e5tg\u00e4rder inom verksamheten (Burton, 2011<\/a>). EA tillhandah\u00e5ller de principer, metoder och riktlinjer som kr\u00e4vs f\u00f6r aff\u00e4rsintegration genom enterprise engineering (Finkelstein, 2006<\/a>). EA ger kunskap om verksamheten och dess teknikarkitektur som syftar till att ge f\u00f6rkunskaper om f\u00f6r\u00e4ndringar i aff\u00e4rsmilj\u00f6n och om konsekvenserna av f\u00f6rest\u00e5ende beslut. EA:s holistiska och m\u00e5lmedvetna syn p\u00e5 verksamheten och dess f\u00f6rm\u00e5ga att dra nytta av tekniken fungerar som en m\u00f6jligg\u00f6rare f\u00f6r framtida kommersiell framg\u00e5ng (Andriole, 2008<\/a>). De viktigaste m\u00e5len f\u00f6r EA \u00e4r att tillhandah\u00e5lla de riggningar som kr\u00e4vs f\u00f6r att f\u00f6rv\u00e4rva den organisatoriska effektiviteten (Ross m.fl. 2006<\/a>), smidighet (Bente m.fl. 2012<\/a>), h\u00e5llbarhet (Hausman, 2011<\/a>) och total effektivitet (Schekkerman, 2005<\/a>). Nedan presenteras n\u00e5gra citat fr\u00e5n olika k\u00e4llor om definitionen av arkitektur:<\/p>\n\n\n\n

 \"En arkitektur d\u00e4r systemet i fr\u00e5ga \u00e4r hela f\u00f6retaget, s\u00e4rskilt f\u00f6retagets aff\u00e4rsprocesser, teknik och informationssystem.\"
(Sammantr\u00e4den, 2007<\/a>) (p.5).<\/p>\n\n\n\n

\"En sammanh\u00e4ngande helhet av principer, metoder och modeller som anv\u00e4nds f\u00f6r att utforma och f\u00f6rverkliga ett f\u00f6retags organisationsstruktur, aff\u00e4rsprocesser, informationssystem och infrastruktur.\"
 (Lankhorst, 2013<\/a>) (p.3).<\/p>\n\n\n\n

\"Den grundl\u00e4ggande organisationen av ett system som f\u00f6rkroppsligas i dess komponenter, deras relationer till varandra och till milj\u00f6n samt de principer som styr dess utformning och utveckling\" (IEEE, 2000<\/a>) (p.3).<\/p>\n\n\n\n

V\u00e5r tolkning och definition av EA \u00e4r att EA \u00e4r ett verktyg f\u00f6r organisationer att proaktivt och holistiskt driva aff\u00e4rsutveckling genom att identifiera och genomf\u00f6ra n\u00f6dv\u00e4ndiga f\u00f6r\u00e4ndringar i verksamheten, som en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r att uppn\u00e5 strategiska aff\u00e4rsm\u00e5l. EA betraktas i m\u00e5nga avseenden som den grundl\u00e4ggande l\u00e4nken mellan verksamheten och IS\/IT-dom\u00e4nerna, d\u00e4r arkitekturen st\u00e5r i centrum n\u00e4r det g\u00e4ller designprinciper, ramverk, modeller och aff\u00e4rsprocesser.<\/p>\n\n\n\n

De samtidiga EA, i ett \"as-is\"-tillst\u00e5nd, omfattar arkitekturen som v\u00e4sentlig, dvs. uppfattad och d\u00e4rmed en del av ontologin, medan EA i sitt \"to-be\"-tillst\u00e5nd inte uppfattas och d\u00e4rmed inte \u00e4r v\u00e4sentlig och en del av epistemologin. I n\u00e4sta avsnitt kommer EA:s roll att belysas.<\/p>\n\n\n\n

EA:s roll<\/h3>\n\n\n\n

F\u00f6retagsarkitekturens roll f\u00f6rv\u00e4ntas bli mer betydelsefull i framtiden och d\u00e5 finns det en f\u00f6ruts\u00e4ttning att f\u00f6rst\u00e5 hur denna roll best\u00e4ms.<\/p>\n\n\n\n

EA:s roll anses bli allt viktigare i framtiden. EA kan i nul\u00e4get betraktas som det viktigaste ramverket f\u00f6r horisontell och vertikal f\u00f6retagsintegration (Xu, 2015<\/a>). EA:s roll \u00e4r att tillhandah\u00e5lla logik f\u00f6r aff\u00e4rsprocesserna och den st\u00f6djande IT-infrastrukturen (Ross m.fl. 2006<\/a>). Denna roll \u00f6kar behovet av att f\u00f6rst\u00e5 aff\u00e4rs- och IT-perspektivet i sina respektive sammanhang och fastst\u00e4lla behov och sm\u00e4rtpunkter i en gemensam anstr\u00e4ngning f\u00f6r att utnyttja kapital och resurser p\u00e5 ett motiverat s\u00e4tt (Luisi, 2014<\/a>). Boh & Yellin (2007)<\/a> menar att standardisering av IT-hantering och dess dom\u00e4ner \u00e4r en nyckel till EA. Minoli (2008)<\/a> anger EA:s roll som a) att adressera arkitekturfr\u00e5gor till l\u00e4mpliga arkitekturer inom verksamheten, b) att utv\u00e4rdera och kommunicera v\u00e4rdet av de olika arkitektoniska visioner som uppfattas, c) att utveckla dessa visioner till rimliga tekniska tillv\u00e4gag\u00e5ngss\u00e4tt, och d) Att diskutera och socialisera de visioner som uppn\u00e5tts med de intressenter som ber\u00f6rs av den kommande implementeringen. Land, Op't et al. (2009<\/a>) f\u00f6respr\u00e5kar EA:s styrande roll f\u00f6r att koppla samman strategin med programledningen genom att utv\u00e4rdera perspektiven risk, projektportf\u00f6lj och HR. Faircloth (2014)<\/a> diskuterar EA:s v\u00e4gledande roll, med fokus p\u00e5 aff\u00e4rsstrategin och f\u00e4rdplanen f\u00f6r att uppn\u00e5 aff\u00e4rsm\u00e5let, styrningsprinciper, organisationsstrukturen och arkitekturen f\u00f6r aff\u00e4rsprocesserna. Nedan f\u00f6ljer tv\u00e5 citat om EA:s roll:<\/p>\n\n\n\n

\"F\u00f6retagsarkitektur \u00e4r ett instrument f\u00f6r att formulera ett f\u00f6retags framtida inriktning, samtidigt som det fungerar som en samordnings- och styrmekanism f\u00f6r den faktiska omvandlingen av f\u00f6retaget\"
 (Greefhorst & Proper, 2011<\/a>) (p.7).<\/p>\n\n\n\n

\"F\u00f6retagsarkitektur \u00e4r en kontinuerlig metod f\u00f6r att beskriva de v\u00e4sentliga delarna av en socioteknisk organisation, deras relationer till varandra och till omgivningen, f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 komplexitet och hantera f\u00f6r\u00e4ndringar.\"
(EARF, 2009<\/a>) (p.1)<\/p>\n\n\n\n

Den strategiska f\u00f6rm\u00e5ga som tilldelats EA \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r att styra verksamhetens kommande kurs med dess transformativa f\u00f6rm\u00e5gor, och b\u00f6r betraktas som en samordnare f\u00f6r att smidigt justera denna kurs f\u00f6r att uppfylla verksamhetens behov. I n\u00e4sta underavsnitt behandlas EA:s ansvar.<\/p>\n\n\n\n

EA:s ansvar<\/h3>\n\n\n\n

Enterprisearkitektur (EA) anses ha ansvar inom en organisation f\u00f6r att behandla de \u00e4mnen som anges nedan i syfte att uppr\u00e4tth\u00e5lla och utveckla dessa \u00e4mnen p\u00e5 ett korrekt s\u00e4tt.<\/p>\n\n\n\n

Akenine et al (2014)<\/a> definierar EA-funktionens ansvar som: Den arkitektoniska f\u00f6rm\u00e5gan (EA-mognad); den arkitektoniska ledningen (EAM); IT-portf\u00f6ljhantering (IT PM); informationshantering (IM); arkitektonisk utveckling (ADM); och IT-strategi. Dessa ansvarsomr\u00e5den definieras som:<\/p>\n\n\n\n

Hantering av f\u00f6retagsarkitektur (EAM)<\/strong><\/p>\n\n\n\n

EAM beskriver strukturen f\u00f6r de inblandade systemen, informations- och tekniklagren och i vilken utstr\u00e4ckning IS\/IT-landskapet \u00f6verensst\u00e4mmer med organisationens strategi (Ahlemann, 2012<\/a>).<\/p>\n\n\n\n

IT-portf\u00f6ljhantering (IT PM)<\/strong><\/p>\n\n\n\n

IT PM tillhandah\u00e5ller ramverket f\u00f6r att hantera IT-investeringar och efterf\u00f6ljande aktiviteter som utg\u00f6r IT-verksamheten (Maizlish & Handler, 2005<\/a>). IT PM omfattar bland annat prioriteringar, hantering av teknikens livscykel, hantering av systemf\u00f6r\u00e4ndringar och resursf\u00f6rdelning (Bonham, 2005<\/a>). Levin & Wyzalek (2014)<\/a> f\u00f6rst\u00e4rker de f\u00f6ruts\u00e4ttningar som f\u00f6ljer av en effektiv IT PM, n\u00e4r det g\u00e4ller att motivera l\u00e4mpliga IT-investeringsbehov och transparensen i investeringsbeslutsprocessen. Projektportf\u00f6ljhantering anses vara en del av IT PM (Pennypacker m.fl. 2009<\/a>).<\/p>\n\n\n\n

Informationshantering (IM)<\/strong><\/p>\n\n\n\n

IM syftar till att \u00f6ka avkastningen p\u00e5 information, med utg\u00e5ngspunkt i informationsarbetarens perspektiv som omvandlar information till medel (Baan, 2013<\/a>).<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6rvaltning av arkitektonisk utveckling (ADM)<\/strong><\/p>\n\n\n\n

ADM anses vara avg\u00f6rande f\u00f6r att arkitekturen ska motsvara organisationens aktuella behov, d\u00e4r arkitekturen anses balansera f\u00f6retagets kortsiktiga behov med ett l\u00e5ngsiktigt v\u00e4rde, vilket kr\u00e4ver arkitektonisk styrning (The Open Group, 2011<\/a>).<\/p>\n\n\n\n

IT-strategi<\/strong><\/p>\n\n\n\n

IT-strategin syftar till att skapa en strategi f\u00f6r IS\/IT utifr\u00e5n olika aff\u00e4rsscenarier, med komponenter som f\u00f6rdelar, f\u00e4rdplan, budget och intressenternas perspektiv (Mohapatra & Singh, 2012<\/a>).<\/p>\n\n\n\n

Dessutom b\u00f6r EA ta h\u00e4nsyn till EA-mognaden i f\u00f6rh\u00e5llande till verksamheten och ange referens- och m\u00e5larkitekturer f\u00f6r den aktuella organisationen:<\/p>\n\n\n\n

EA-mognad<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Den arkitektoniska f\u00f6rm\u00e5gans kapacitet \u00e4r beroende av en viss teknisk, arkitektonisk och organisatorisk mognad relaterad till EA, d\u00e4r v\u00e4rdet av EA \u00e4r avsett att korrelera med verksamhetens inriktning (Steenbergen van, 2011<\/a>).<\/p>\n\n\n\n

Referens- och m\u00e5larkitektur<\/strong><\/p>\n\n\n\n

M\u00e5larkitekturen k\u00e4nnetecknar den kommande arkitekturen (\"vid f\u00e4rdigst\u00e4llande\") (Ahlemann, 2012<\/a>) medan referensarkitekturen \u00e4r en detaljerad kartl\u00e4ggning av vissa delar av \"stadskartan\" (Bernus m.fl. 2003<\/a>).<\/p>\n\n\n\n

Sammanfattningsvis f\u00f6r detta underavsnitt har EA flera ansvarsomr\u00e5den f\u00f6r att underh\u00e5lla och utveckla arkitekturen, inklusive EA-mognaden och omfattningen av referens- och m\u00e5larkitekturerna. N\u00e4sta avsnitt \u00e4r avsett f\u00f6r fr\u00e5gan om EA b\u00f6r betraktas som ett revisionsverktyg eller som en drivkraft f\u00f6r nya verksamheter.<\/p>\n\n\n\n

EA som drivkraft f\u00f6r verksamheten eller som arkitektonisk brottsbek\u00e4mpande myndighet?<\/h3>\n\n\n\n

En sv\u00e5r fr\u00e5ga \u00e4r om EA ska betraktas som organisationens arkitektoniska brottsbek\u00e4mpande myndighet eller om EA ska ses som en strategisk f\u00f6rm\u00e5ga att hitta nya, framtida v\u00e4gar f\u00f6r organisationen. Uppenbarligen finns det inget generellt svar p\u00e5 denna fr\u00e5ga, utan varje organisation har m\u00f6jlighet att coacha sina medlemmar i vad de ska prioritera, vilket i sin tur till stor del beror p\u00e5 organisationens ledarskapsstil och p\u00e5 hur denna fr\u00e5ga kommer att utvecklas. Icke desto mindre \u00e4r denna strategiska fr\u00e5ga viktig att ha i \u00e5tanke n\u00e4r l\u00e4mpliga talanger som arkitekter ska tilldelas EA:s uppdrag.<\/p>\n\n\n\n

Det framg\u00e5ngsrika f\u00f6retaget<\/strong><\/p>\n\n\n\n

En nyckel till framg\u00e5ng f\u00f6r ett f\u00f6retag \u00e4r att metodiskt identifiera strategiska positioner i syfte att st\u00f6dja och uppn\u00e5 konkurrensf\u00f6rdelar f\u00f6r verksamheten (Collings & Mellahi, 2009<\/a>). I enlighet med Joyce (2005)<\/a> aff\u00e4rsframg\u00e5ng bygger p\u00e5 fyra m\u00e5ste: aff\u00e4rsstrategin; genomf\u00f6randet av verksamheten; en prestationscentrerad kultur; och l\u00e4mplig organisationsstruktur. De organisatoriska v\u00e4garna banade; Den beg\u00e5vade, framg\u00e5ngsrika verksamheten forts\u00e4tter att tillhandah\u00e5lla f\u00f6r framtida framg\u00e5ng baserat p\u00e5 tidigare segrar (Joyce & Slocum, 2012<\/a>).<\/p>\n\n\n\n

EA som drivkraft f\u00f6r verksamheten<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Trapp (2014)<\/a> f\u00f6rutser ett framtida paradigmskifte i de vanliga aff\u00e4rsprocessmodellerna f\u00f6r de flesta f\u00f6retag. Fischer (2014)<\/a> tror att den kommande hyperuppkopplade v\u00e4rlden kommer att f\u00f6r\u00e4ndra paradigmet f\u00f6r hur f\u00f6retagen beaktar information, fr\u00e5n reaktiv till proaktiv, genom att samla in aff\u00e4rsinformation i realtid och skapa aff\u00e4rsv\u00e4rde inom och fr\u00e5n n\u00e4tverk. Det extra aff\u00e4rsv\u00e4rdet kan komma fr\u00e5n externa parter till f\u00f6retaget genom att anv\u00e4nda crowdfunding (Scholz, 2015<\/a>). Vid det laget b\u00f6r tekniken fungera som drivkraft f\u00f6r verksamheten, s\u00e5 att man kan vidta \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att tj\u00e4na pengar (Andriole, 2008<\/a>). Parallellt med detta, Faden (2014)<\/a> inneb\u00e4r att k\u00e4rnverksamheten inriktas p\u00e5 att optimera verksamhetens resultat. Analogt med detta, Bragg (2010)<\/a> styr de aff\u00e4rsomr\u00e5den som \u00e4r av visst intresse till att str\u00e4va efter kostnadsminskningar. F\u00f6r en verksamhet i omvandling b\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndringsprojekt bidra till att hj\u00e4lpa, inte hindra, aff\u00e4rsutvecklingen d\u00e4r den arkitektoniska kontrollmekanismen b\u00f6r betraktas som informativ snarare \u00e4n som arkitektonisk brottsbek\u00e4mpning (Andriole, 2008<\/a>).<\/p>\n\n\n\n

EA som arkitektonisk brottsbek\u00e4mpande myndighet<\/strong><\/p>\n\n\n\n

I syfte att minska aff\u00e4rsriskerna m\u00e5ste det organisatoriska kontrollsystemet fungera som lagstiftare och brottsbek\u00e4mpande system (Lam, 2014<\/a>). IS\/IT betraktas i viss m\u00e5n som ett omr\u00e5de som m\u00e5ste styras f\u00f6r att uppn\u00e5 stabilitet i verksamheten (Moeller, 2013<\/a>). Det finns flera organisatoriska hot, till exempel informationss\u00e4kerhet (Shostack, 2014<\/a>), bedr\u00e4geri (Spann, 2014<\/a>), och finansiell manipulation (Wells, 2013<\/a>). Arkitekturriskerna kommer att \u00f6vervakas och kontrolleras genom EA:s reglerande, instruerande och informativa roll i organisationen (Greefhorst & Proper, 2011<\/a>), s\u00e5som n\u00e4r det g\u00e4ller outsourcing av informationssystem (Hirschheim m.fl. 2014<\/a>).<\/p>\n\n\n\n

I detta sammanhang \u00e4r det viktigt att hitta en l\u00e4mplig balans f\u00f6r tilldelningen av EA-funktionen, vars uppdrag f\u00f6rutses som en del av aff\u00e4rsstrategin. D\u00e4refter m\u00e5ste f\u00f6retaget best\u00e4mma sig f\u00f6r vilken eller vilka personer som ska anst\u00e4llas f\u00f6r befattningen som medlem i EA-teamet, och uttryckligen hitta r\u00e4tt talanger (McDonnell m.fl. 2010<\/a>) f\u00f6r enterprisearkitekt uppdragen.<\/p>\n\n\n\n

Vid en f\u00f6rsta anblick kan dessa korta uttalanden uppfattas som obetydliga. Distinktionen kan dock f\u00e5 betydande konsekvenser f\u00f6r EA:s utveckling i den aktuella organisationen, n\u00e4r individens egenskaper p\u00e5 ett imponerande s\u00e4tt skiljer sig \u00e5t i huruvida EA ska uppfattas som en revisionsfunktion eller bemannas av entrepren\u00f6rer, med ett stort m\u00e5l att hitta de b\u00e4sta v\u00e4garna f\u00f6r framtida framg\u00e5ng. N\u00e4sta underavsnitt kommer kortfattat att lista de ramverk, verktyg och metoder som finns tillg\u00e4ngliga inom EA-omr\u00e5det<\/a>.<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

\n
G\u00e5 till EA-verktyg<\/a><\/div>\n<\/div>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

Sidh\u00e4nvisningar: <\/strong><\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

Aerts, A., Goossenaerts, J. B. M., Hammer, D. K., & Wortman, J. C. (2003). Architectures in context: on the evolution of business, application software, and ICT platform architectures. Information & Management, 41<\/em>, ss: 781-794.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Ahlemann, F. (2012). Strategisk hantering av f\u00f6retagsarkitektur: utmaningar, b\u00e4sta praxis och framtida utveckling<\/em>. New York: Springer.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Akenine, D., Kammerfors, E., Toftefors, J., Olsson, S.-H., Folkesson, R., Berg, C., . . . Nedstam, A. (2014). Boken om IT-arkitektur<\/em>. Helsingborg: Hoi F\u00f6rlag.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Andriole, S. J. (2008). B\u00e4sta praxis f\u00f6r hantering av aff\u00e4rsteknik<\/em>. Boca Raton: CRC Press.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Baan, P. (2013). Enterprise information management: n\u00e4r information blir inspiration<\/em> (Vol. 2; 2.). New York, NY: Springer.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Bente, S., Bombosch, U., & Langade, S. (2012). Samverkande f\u00f6retagsarkitektur: att berika EA med lean, agile och enterprise 2.0-metoder<\/em>: Morgan Kaufmann.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Bernus, P., Nemes, L., & Schmidt, G. (2003). Handbok om f\u00f6retagsarkitektur<\/em>. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Boh, W. F., & Yellin, D. (2007). Att anv\u00e4nda standarder f\u00f6r f\u00f6retagsarkitektur f\u00f6r att hantera informationsteknik. Journal of Management Information Systems, 23<\/em>(3), ss: 163-207, doi:10.2753\/MIS0742-1222230307.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Bonham, S. S. (2005). Hantering av IT-projektportf\u00f6ljer<\/em>. Boston, USA: Artech House.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Bragg, S. M. (2010). Analys av kostnadsminskningar: verktyg och strategier<\/em>. Hoboken, NJ: John Wiley & Sons.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Brocke vom, J., & Rosemann, M. (2010). Handbok i hantering av aff\u00e4rsprocesser 2: strategisk anpassning, styrning, m\u00e4nniskor och kultur<\/em>. Berlin; London: Springer.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Burton, T. T. (2011). Snabbare resultat med lean six sigma: hur man uppn\u00e5r f\u00f6rb\u00e4ttringskompetens i den nya ekonomin<\/em>. Ft. Lauderdale, Florida: J. Ross Pub.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Checkland, P. B. (1989). Metodik f\u00f6r mjuka system. Human Systems Management, 8<\/em>(4), ss: 273-289.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Collings, D. G., & Mellahi, K. (2009). Strategisk talanghantering: en \u00f6versyn och forskningsagenda. Human resource management review, 19<\/em>(4), ss: 304-313, doi:10.1016\/j.hrmr.2009.04.001.<\/a><\/p>\n\n\n\n

EARF. (2009). Definition av f\u00f6retagsarkitektur enligt definitionen fr\u00e5n Enterprise Architecture Research Forum 2009.<\/em> EA:s forskningsforum.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Faden, C. (2014). Optimering av f\u00f6retagets prestanda: Inriktning av drivkrafter f\u00f6r operativ framg\u00e5ng p\u00e5 grundval av empiriska data<\/em>. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Faircloth, J. (2014). Administration av f\u00f6retagsapplikationer: den definitiva guiden till implementering och drift<\/em>. Waltham, MA: Morgan Kaufmann.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Finkelstein, C. (2006). F\u00f6retagsarkitektur f\u00f6r integration: metoder och tekniker f\u00f6r snabb leverans<\/em>. USA: Artech House Inc.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Fischer, S. (2014). Framv\u00e4xande aff\u00e4rsn\u00e4tverk och framtiden f\u00f6r aff\u00e4rsprogramvara Framtidens programvara f\u00f6r f\u00f6retag: Aktuella trender inom utveckling av aff\u00e4rsprogramvara<\/em> (ss. 3-14). Cham: Springer International Publishing.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Greefhorst, D., & Proper, E. (2011). Arkitekturprinciper: H\u00f6rnstenarna i f\u00f6retagsarkitektur<\/em> (Vol. 4). Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Hausman, K. K. (2011). H\u00e5llbar f\u00f6retagsarkitektur<\/em>. Boca Raton, Florida: CRC Press.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Henderson, J. C., & Venkatraman, H. (1999). Strategisk anpassning: Utnyttja informationsteknik f\u00f6r att f\u00f6r\u00e4ndra organisationer. IBM Systems Journal, 38<\/em>(2\/3), ss: 472-484, doi:10.1147\/SJ.1999.5387096.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Hirschheim, R., Heinzl, A., & Dibbern, J. (2014). Outsourcing av informationssystem: Mot ett h\u00e5llbart aff\u00e4rsv\u00e4rde<\/em>. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg.<\/a><\/p>\n\n\n\n

IEEE. (2000). IEEE Recommended Practice f\u00f6r arkitektonisk beskrivning av programvaruintensiva system.<\/em> IEEE.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Joyce, W. F. (2005). Vad som verkligen fungerar. Organisationsdynamik, 34<\/em>(2), ss: 118-129, doi:10.1016\/j.orgdyn.2005.03.006.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Joyce, W. F., & Slocum, J. W. (2012). Toppledartalang, strategiska f\u00f6rm\u00e5gor och f\u00f6retagsresultat. Organisationsdynamik, 41<\/em>(3), ss: 183-193, doi:10.1016\/j.orgdyn.2012.03.001.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Lam, J. (2014). Hantering av f\u00f6retagsrisker: fr\u00e5n incitament till kontroller<\/em>. Hoboken, New Jersey: John Wiley & Sons, Incorporation.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Land Op 't, M., Proper, E., Waage, M., Cloo, J., & Steghuis, C. (2009). F\u00f6retagsarkitektur: skapa v\u00e4rde genom informerad styrning<\/em>. Berlin: Springer.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Langefors, B. (1978). Analys av anv\u00e4ndarnas behov<\/em>. Dokumentet presenterat p\u00e5 Information systems methodology: proceedings, 2nd conference of the European Cooperation in Informatics, Venice, October 10-12, 1978.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Lankhorst, M. (2013). Enterprise Architecture p\u00e5 jobbet<\/em>. DE: Springer Verlag.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Levin, P. M. P. P. G., & Wyzalek, P. J. (2014). Portf\u00f6ljf\u00f6rvaltning : Ett strategiskt f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt<\/em>. Hoboken: Auerbach Publications.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Luisi, J. V. (2014). Pragmatisk f\u00f6retagsarkitektur: strategier f\u00f6r att omvandla informationssystem i en tid av stora datam\u00e4ngder<\/em>. Amsterdam: Morgan Kaufmann, ett imprint av Elsevier.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Magoulas, T., & Pessi, K. (1998). Strategisk IT-hantering.<\/em> G\u00f6teborgs Universitet, G\u00f6teborg.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Maizlish, B., & Handler, R. (2005). IT-portf\u00f6ljhantering steg-f\u00f6r-steg: frig\u00f6r teknikens aff\u00e4rsv\u00e4rde<\/em>. Hoboken, N.J: John Wiley & Sons.<\/a><\/p>\n\n\n\n

McDonnell, A., Lamare, R., Gunnigle, P. och Lavelle, J. (2010). Att utveckla morgondagens ledare: bevis p\u00e5 global talanghantering i multinationella f\u00f6retag. Journal of world business, 45<\/em>(2), ss: 150-160, doi:10.1016\/j.jwb.2009.09.015.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Minoli, D. (2008). Enterprise Architecture A to Z: Ramverk, modellering av aff\u00e4rsprocesser, SOA och infrastrukturteknik<\/em>. Hoboken: Auerbach Publications.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Moeller, R. R. (2013). Chefens guide till IT-styrning: F\u00f6rb\u00e4ttra systemprocesser med Service Management, COBIT och ITIL<\/em>. New Jersey: John Wiley & Sons, Inc.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Mohapatra, S., & Singh, R. P. (2012). Utformning av och metoder f\u00f6r informationsstrategi<\/em>. New York: Springer Science+Business Media, LLC.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Niemann, K. (2006). Fr\u00e5n f\u00f6retagsarkitektur till IT-styrning<\/em>: Vieweg.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Pennypacker, J., Retna, S., & The Enterprise Portfolio Management Council. (2009). Projektportf\u00f6ljhantering: ett perspektiv fr\u00e5n ledningsgraven<\/em>. Hoboken, N.J: Wiley.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Perroud, T., & Inversini, R. (2013). M\u00f6nster f\u00f6r f\u00f6retagsarkitektur: praktiska l\u00f6sningar p\u00e5 \u00e5terkommande problem inom IT-arkitektur<\/em>. New York; Berlin: Springer.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Potts, C. (2013). Enterprise Architecture: en modig satsning. Journal of Enterprise Architecture, 9<\/em>(3), ss: 1-6.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Rivard, F., Harb, G. A., & M\u00e9ret, P. (2010). Det tv\u00e4rg\u00e5ende informationssystemet<\/em>: ISTE.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Ross, J. W., Weill, P. och Robertson, D. C. (2006). Enterprisearkitektur som strategi: att skapa en grund f\u00f6r aff\u00e4rsutf\u00f6rande<\/em>. Boston, Massachusetts: Harvard Business School.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Sangwan, R. S. (2015). Programvaru- och systemarkitektur i praktiken<\/em>. Boca Raton: CRC Press.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Schekkerman, J. (2005). De ekonomiska f\u00f6rdelarna med f\u00f6retagsarkitektur: hur man kvantifierar och hanterar det ekonomiska v\u00e4rdet av f\u00f6retagsarkitektur<\/em>. Crewe: Trafford Publishing.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Scholz, N. (2015). Relevansen av crowdfunding: Inverkan p\u00e5 innovationsprocessen i sm\u00e5 entrepren\u00f6rsdrivna f\u00f6retag<\/em>. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Sessions, R. (2007). J\u00e4mf\u00f6relse av de fyra b\u00e4sta metoderna f\u00f6r f\u00f6retagsarkitektur.<\/em> Object Watch Inc.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Shostack, A. (2014). Hotmodellering: utformning f\u00f6r s\u00e4kerhet<\/em>. Indianapolis, IN: John Wiley and Sons.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Sidorova, A., & Kappelman, L. (2009). F\u00f6retagsarkitektur som politik: Ett akt\u00f6r-n\u00e4tverksteoretiskt perspektiv SIM-guiden till f\u00f6retagsarkitektur<\/em> (ss. 70-88). Hoboken: CRC Press.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Simon, D., Fischbach, K. och Schoder, D. (2014). Enterprise architecture management och dess roll i f\u00f6retags strategiska ledning. Informationssystem och e-Business Management, 12<\/em>(1), ss: 5-42, doi:10.1007\/s10257-013-0213-4.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Spann, D. D. (2014). Analys av bedr\u00e4gerier: Strategier och metoder f\u00f6r att uppt\u00e4cka och f\u00f6rebygga bedr\u00e4gerier<\/em>. Somerset, NJ, USA: Wiley.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Steenbergen van, M. (2011). Maturitet och effektivitet i f\u00f6retagsarkitektur. I S. Brinkkemper & R. Bos (Eds.): Utrecht University.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Strano, C., & Rehmani, Q. (2007). F\u00f6retagsarkitektens roll. Informationssystem och e-Business Management, 5<\/em>(4), ss: 379-396, doi:10.1007\/s10257-007-0053-1.<\/a><\/p>\n\n\n\n

The Open Group. (2011). TOGAF ver 9.1.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Trapp, M. (2014). Att f\u00f6rverkliga aff\u00e4rsmodellinnovation: ett strategiskt tillv\u00e4gag\u00e5ngss\u00e4tt f\u00f6r aff\u00e4rsenhetschefer<\/em>. Wiesbaden: Springer Gabler.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Wells, J. T. (2013). Handbok f\u00f6r f\u00f6retagsbedr\u00e4gerier: F\u00f6rebyggande och uppt\u00e4ckt<\/em>. Hoboken: Wiley.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Xu, L. D. (2015). F\u00f6retagsintegration och informationsarkitektur: Ett systemperspektiv p\u00e5 industriell informationsintegration<\/em>. Hoboken: CRC Press, Taylor & Francis Group.<\/a><\/p>\n\n\n\n

<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Enterprise Architecture The intention of this section is to position the Enterprise Architect as a team member of the Enterprise Architectural function. This section covers the EA frameworks, tools, and methods, the EA role and EA challenges and EA responsibilities. With an aim to diminish the existence of information islands and to align the business […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"parent":94,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"page-with-title","meta":{"om_disable_all_campaigns":false,"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"class_list":["post-111","page","type-page","status-publish","hentry"],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/enterprisearkitekt.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/111","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/enterprisearkitekt.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/enterprisearkitekt.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/enterprisearkitekt.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/enterprisearkitekt.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=111"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/enterprisearkitekt.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/111\/revisions"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/enterprisearkitekt.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/94"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/enterprisearkitekt.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=111"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}