<\/p>\n\n\n\n
Enterprisearkitekten betraktas som en medlem av IT-styrningsgruppen inom en organisation. IT-styrningsgruppen \u00e4r t\u00e4nkt att vara utf\u00e4rdare av ramverk, metoder och riktlinjer och att genomf\u00f6ra f\u00f6rstudier och utv\u00e4rderingar som svarar mot den r\u00e5dande aff\u00e4rs- och IT-strategin f\u00f6r organisationen. \u00c4ven om IT-styrningsgruppen \u00e4r avsedd att \"styra\" IT-verksamheten, \u00e4r enterprisearkitektens roll tillt\u00e4nkt att \"v\u00e4gleda\" IT-verksamheten.<\/p>\n\n\n\n
Weill & Ross (2004)<\/a> definierar IT-styrning som \"Ramverket f\u00f6r beslutsr\u00e4tt och ansvarighet f\u00f6r att uppmuntra \u00f6nskv\u00e4rda beteenden vid anv\u00e4ndning av IT\"<\/em> (p.2). Enterprisearkitektur (EA) betraktas som en del av IT-styrningsmodellen f\u00f6r organisationen, d\u00e4r styrningsmodellen inte bara omfattar EA, utan \u00e4ven IT-principerna, IT-infrastrukturen, behovet av aff\u00e4rsapplikationer och investeringskrav (Ross m.fl. 2006<\/a>). Weill & Woodham (2002)<\/a> har identifierat fem olika arketyper f\u00f6r IT-styrning som: aff\u00e4rsmonarkin<\/em> d\u00e4r C-niv\u00e5erna inom verksamheten har beslutsr\u00e4tt inom dom\u00e4nen; IT-monarkin<\/em>, som identifierar CIO eller IT-cheferna med beslutsr\u00e4tt inom detta omr\u00e5de; den feodala<\/em> d\u00e4r aff\u00e4rsenhetscheferna har beslutsr\u00e4tt i dom\u00e4nen; den federala<\/em> d\u00e4r beslutander\u00e4tten delas mellan h\u00f6gre chefer, aff\u00e4rsenhetsledare, process\u00e4gare, IT-chefer och slutanv\u00e4ndare; och slutligen beskrivs som Anarkin<\/em> d\u00e4r det inte finns n\u00e5gon uppenbar eller avsedd struktur f\u00f6r beslutsr\u00e4ttigheter. Niemann (2006)<\/a> skiljer EA fr\u00e5n IT-styrning, d\u00e4r IT-styrning \u00e4r avsedd att styra IT-verksamheten medan EA \u00e4r avsedd att styra IT-verksamheten. Ur ett h\u00f6gre ledningsperspektiv \u00e4r det viktigt f\u00f6r f\u00f6retagsledare att kvantifiera det aff\u00e4rsv\u00e4rde som h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n (IT-)teknik (Evans, 2009<\/a>). F\u00f6ljaktligen \u00e4r f\u00f6ruts\u00e4ttningen f\u00f6r b\u00e5de m\u00e4tningar (KPI:er) eller verktyg som Balanced Scorecard (Kaplan & Norton, 1996<\/a>) \u00e4r viktiga f\u00f6r b\u00e5de IT-styrning och EA, f\u00f6r att visualisera framsteg och resultat p\u00e5 IT Service Management-niv\u00e5 (Esposito & Rogers, 2013<\/a>). Dessa f\u00f6rfattare betonar behovet av en IT Service Management-kommitt\u00e9 som sammantr\u00e4der i syfte att successivt och i enlighet med detta vidta \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att g\u00f6ra anpassningen av IT-verksamheten effektiv. Grembergen, van & Haes, de (2009<\/a>) skiljer IT-styrning fr\u00e5n f\u00f6retagsstyrning av IT.<\/p>\n\n\n\n Enligt detta syns\u00e4tt inneb\u00e4r IT-styrning att enterprisearkitekten blir en organisatorisk guide f\u00f6r den kommande verksamheten, och dessutom en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r att m\u00e4ta EA-verksamhetens framg\u00e5ngar. I n\u00e4sta avsnitt relateras EA till andra arkitekturer.<\/p>\n\n\n\n <\/p>\n\n\n\n <\/p>\n\n\n\n